"Trodde det skulle bli lugnt och inte så mycket att göra"

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-06-05

Arne Hegerfors skulle inte ha ägnat sig åt cykel-grenarna i OS 1976.

Än mindre kommenterat linjeloppet.

Istället blev hans referat från Bernt Johanssons guld ett av de mest klassiska.

– Det är underligt, ett lopp jag inte ens visste att jag skulle kommentera är ett av de referat som jag har blivit mest ihågkommen för, säger han till Sportbladet.

Klassiska bilder från ett klassiskt guldlopp. Bernt Johansson kommer in mot målet i linjeloppet i Montreal-OS 1976.

Linjeloppet i OS 1976 i Montreal såg ur blågul synvinkel inte särskilt upphetsande ut på förhand. Svenske deltagaren Bernt Johansson förväntades som bäst hamna på topp tio. Förhandstipsen handlade istället som vanligt om italienare och deltagare från mer kända cykelländer än Sverige.

Sveriges Televion hade därför inte planerat att sända loppet direkt. En liten kort minutrapport skulle lämnas någon gång varje timme medan störst koncentration istället skulle läggas på friidrott.

Slumpen ville annorlunda

Men ödet ville annorlunda. Eller slumpen. För något fick i alla fall Arne Hegerfors att gå förbi OS-redaktionen och där bli tillfrågad om han hade lust att hjälpa till med linjeloppet. Han skulle egentligen åka hem till hotellet men åkte istället ut till cykelstadion.

– Ingvar Ernblad som jobbade blev jätteglad när jag kom, han var inte så van att kommentera. Vi bestämde att han skulle protokollföra och jag skulle göra de där korta kommentarerna. Vi trodde det skulle bli lugnt och inte så mycket att göra, säger Arne Hegerfors.

– Det är underligt, ett lopp jag inte ens visste att jag skulle kommentera är ett av de referat som jag har blivit mest ihågkommen för. För just det där referatet är det många som kommer fram och säger att de kommer ihåg, berättar han.

Gjorde om hela programmet

För när Arne Hegerfors kom ut till cykelstadion dröjde det inte länge förrän han förstod att det här skulle bli ett lopp att minnas. Bernt Johansson fanns hela tiden med i ledarklungan och istället för direktsänd friidrott sändes hela cykeltävlingen.

– Vi gjorde om hela programmet, för hemma satt alla framför tv-apparaterna och följde loppet, säger han.

Under hela loppet gjordes utbrytningsförsök efter utbrytningsförsök. Alla hämtades in. Men så fem kilometer från målet, strax före en lång backe gjorde Johansson ett eget ryck.

– Vi blev lurade av kameralinsens perspektiv ett tag och det såg ut som att klungan tog in på honom, men så var det inte, han höll sin ledning, minns Arne.

Istället för en samlad klunga cyklister fick tv-tittarna se bilder som snabbt blev klassiska: en ensam Bernt Johansson omgiven av stor klunga motorcyklar som eskorterade honom fram till mållinjen. Även som kommentator hade Arne Hegerfors svårt att hålla glädjen tillbaka.

Inte samma glädje som förr

– Fosterlandskänslorna slog till plus att det här hände någon jag tyckte mycket om. Jag hade träffat Bernt Johansson många gånger och han var och är fortfarande en glad, social och utåtriktad person, säger han.

Idag följer Hegerfors fortfarande cykelsporten, men inte med samma glädje som förr. De många dopningsfallen har gjort att hans intresse har svalnat.

– Det är en tragisk företeelse, det går inte att ta till sig stora segrare längre. Men det gäller inte bara cykel, det är så med fler sporter.

Vad tror du om Sveriges chanser till medalj på cykelsidan?

– Det blir svårt. Fast är Susanne Ljungskog frisk och i form så kan hon vinna guld, säger han.

Följ ämnen i artikeln