Alfelt: Succén blev till ett rent helvete
Sportbladets krönikör om världsmästarens uppgång och fall
MALMÖ. Det är med en mycket sorglig tweet som tungviktschampen Tyson Fury tackar för sig i proffsboxningen.
För tio månader sen gjorde han det omöjliga. Han besegrade Vladimir Klytjko och plockade till sig tre tunga VM-titlar. Livet borde leka för den store britten men det förvandlades till ett helvete.
Han kom hem till Wilmslow från tyska Düsseldorf med en poängseger över Klytjko som ansetts oslagbar det senaste årtiondet. Fury räknade med att få ta emot jubel och hyllningar men det blev precis tvärtom.
Han sablades ned i media. Matchen var tråkig. Något måste ha varit fel på Klytjko. Matchen var en av de slagfattigaste titelmatcherna någonsin. Nästan ingen såg något positivt i Furys boxning. Hur han hade manövrerat ut sin motståndare och Tyson beklagade sig för sina närmaste. Han kände sig utsatt för en vendetta utan att begripa varför ingen verkade att tycka om honom eller att åtminstone väldigt få tog honom på allvar.
Kändisskapet blev förödande
Boxningen har gjort honom rik och berömd och med ett kändisskap på den nivå som stora framgångar i en så spektakulär sport som proffsboxning är följer automatiskt en mediebevakning som snabbt kan bli förödande.
Tyson Fury har alltid varit lite annorlunda. Han kallar sig The gypsy king, zigenarkungen. Han är rom men valet av smeknamn är medvetet till för att väcka uppmärksamhet genom att bryta mot konventioner och tabun.
När han vunnit sin titel sa han under en förödande intervju att hans frus uppgift var att passa upp honom och laga hans mat, samtidigt som han allmänt om kvinnor ansåg att de antingen skulle ligga på rygg eller stå vid spisen. En och annan uppercut gjorde dem heller inte illa.
Ett problem med Tyson Fury har alltid varit att han älskar att prata men hans prat är ofta av sorten som bör stanna i en snäv krets av vänner över några pint på puben. Där kan sexistiska skämt slungas från den ene till den andre utan att varje ord tas på allvar. Det är en korkad grabbig mentalitet som funnits i en alldeles för lång evighet men även om det sägs som ett dumt skämt kan en tungviktsvärldsmästare i en av världens mest uppmärksammade sporter aldrig kasta ur sig sånt offentligt och komma undan med att det inte var allvarligt menat.
Tyson Fury snackade sig in i ett hörn och boxningen som varit hans redskap för att ta sig upp i världen blev en belastning. Som han nu skriver ”det mest sorgliga jag någonsin tagit del av, en hög med skit”.
Returmatch som skulle bli gigantisk
Han drömde tidigt om att åter göra brittisk proffsboxning stor och han har varit en del av det brittiska under som nu exploderat i mängder av världsmästare. Men han får inte skörda frukterna.
Returmatchen mot Vladimir Klytjko skulle bli Furys verkligt stora payday, men första mötet fick ställas in för att Fury skadade en häl. Samtidigt visade han upp en psykisk obalans allt oftare.
Under fotbolls-EM köpte han Jägermeister för 10 000 kronor till engelska fans. Han fastnade i ett dopningstest som sa att han använt den förbjudna substansen nandrolon och efter att läkare förbjudit honom att gå upp mot Klytjko 29:e oktober i Manchester på grund av psykiska störningar kom även ett nytt positivt dopningstest. Nu för partydrogen kokain och spår av bensoylekgonin.
Hans själ kanske aldrig läker
Det är en tragedi vi ser utspelas. En tragedi som känns så onödig och fel men Fury har även tidigare pratat om sina mentala problem. Dagar då han stigit upp som en lycklig man som njutit av morgonsolen har på eftermiddagen förvandlats till djupaste mörker med självmordstankar utan att någonting egentligen skett som kunnat förklara förändringen.
Tyson Fury har sagt förr att han skulle hoppa av boxningen på stört utan att fullfölja men den här gången känns det troligare när man väger ihop alla negativa faktorer som spelat in.
En skadad häl läker. En bruten käke, krossade knogar, avslagna revben också.
En skadad själ läker kanske aldrig.