SVT beklagar bilden på ”Bengan” Johansson: Olyckligt
Visades med snedställda ögon på Idrottsgalan
Publicerad 2023-01-17
Handbollslegendaren ”Bengan” Johansson hyllades på Idrottsgalan med ett porträtt från 90-talet när han snedställer sina ögon.
Det är en asiatisk rasstereotyp som inte hör hemma i tv 2023, anser forskaren Tobias Hübinette.
– Bilden är olyckligt vald, säger Johanna Bäckström Lerneby, nyhetschef och ansvarig utgivare på SVT.
Fotot är från för-OS i Atlanta 1995, då Bengt Johansson var förbundskapten för handbollslandslaget. Det var en tid när så kallad gulinghumor var vanligare än i dag.
Enligt Tobias Hübinette, forskare och lärare på Karlstad universitet, är det inte förvånande att bilden finns i arkiven. Det problematiska är att Idrottsgalan okommenterat lyfter fram den 28 år senare.
– Den här sortens poser ser man än i dag när mästerskap går i Sydostasien. Ett svartmålat ansikte anses väldigt stötande men det här får bara passera, för man ser inte poserna som stötande utan bara roliga, säger han.
”Skämten bottnar i rädsla”
Vad är problemet med att härma asiater på det viset?
– Det är en sak att härma hur djur rör sig. Eller hur vissa yrkesgrupper beter sig. Män kan härma hur kvinnor går och vice versa. Men i det här fallet är posen kopplad till ett klassiskt rastänkande, den frammanar ett helt paket om sydost-asiater som något vi ska skratta åt.
Vad finns mer i det paketet?
– Att asiater är lustiga, att språket och bokstäverna är konstiga, att de har en konstig kultur och gör allt bak och fram. Men bakom humorn finns en rädsla för det man tidigare kallade den gula faran.
”Gulinghumorn” bottnade i rädsla, menar Hübinette. Den populariserades på slutet av 80-talet när Japan höll på att bli världens största ekonomi. På skolgårdar drog barn i ögonen och sjöng så kallade tjing-tjong-ramsor och på tv klädde komiker ut sig till underdåniga kineser.
SVT: Det var obetänksamt
– Japan var på väg om USA innan finanskraschen i början av 90-talet. Då skrämdes man av Japan och Kina, så den här sortens yttringar och alla skratt var ett sätt att bearbeta den rädslan, säger forskaren.
Bör kritiken riktas mot SVT:s gala eller mot ”Bengan”?
– Om man vill prata om skuldbörda så skulle jag absolut inte peka på ”Bengan”. Han var som han var. Det handlar snarare om att man år 2023 låter det passera.
Bilden visades under galans in memoriam-inslag där idrottsprofiler som dött under 2022 uppmärksammades. Tränaren Bengt Johansson, som avled i maj, hyllades lite extra med ett kollage av rörliga bilder – följt av porträttet med det snedställda ögonen.
SVT producerade inte galan och har inte valt ut bilderna, men beklagar ändå hur ”Bengan” porträtterades.
– Jag kan inte tänka mig att de medvetet velat kränka någon, men det är klart att det är olyckligt ändå. Vi vill alltid visa respektfulla bilder så gott vi kan, säger Johanna Bäckström Lerneby, nyhetschef och ansvarig utgivare på SVT.
Hur ser du på att bilden ändå syntes i er sändning?
– Det är obetänksamt och olyckligt.
Skyller på bristande kunskap
Så varför valdes just den bilden av tusentals ut?
Galans vd Stephan Rimér har inget rakt svar. Han säger sig varken känna till avsikten när porträttet togs på 90-talet eller tanken med att den lyftes fram till årets gala.
– Jag kan inte svara i detalj, men vi har inte haft för avsikt att göra något annat än uppmärksamma och hedra ”Bengans” minne och eftermäle. Tittar man på inslaget så var det en hel del material på honom, så jag gissar att just den bilden skulle uppfattats som att han är en glad gamäng, säger Rimér.
SVT tycker ändå att det var olyckligt.
– Det tycker vi också. Bara att diskussionen uppstår är olyckligt.
Rimér betonar att han inte vet om handbollstränaren verkligen härmar en asiat.
– Vårt gäng har inte plockat upp vilka konnotationer bilden har. Det här får vi skylla på vår bristande kunskaper i ämnet, för vi ville inte skoja om etniciteter utan bara spegla hans positiva sätt och glada upptåg.
Hur ser du på saken nu i efterhand?
– Att vi borde ha varit mer uppmärksamma.