Gayryktet som skakar hela fotbolls-Italien

Det är okej att fira tillsammans, men inte att vara homosexuell i den italienska fotbollen.

Cari ragazzi, här kommer den!

Får man vara fotbollsspelarei Italien och gay?

”Il calcios” värld är ungefär lika tolerant mot homosexuella som Vatikanen. Men nu är heta avslöjanden på väg ...

I går kväll trädde en fotbolls-gigolo fram i italiensk TV. Han är själv spelare i en lägre division och fyller ut sin dåliga lön med sexuella möten med män.

Han döljer sitt eget ansikte och nämner inga namn. Men han berättar att han har ett trettiotal kunder i fotbollskretsar, varav ungefär ett dussin är spelare i Serie A. Några är ”azzurri”.

Många är gifta för att hålla skenet uppe. Alla är livrädda för att deras hemlighet ska komma ut. Möten sker aldrig hemma hos spelarna, oftast på hotell. Några vill ha gruppsex med andra spelare i samma klubb. Andra kräver att hela mötet ska ske i totalt mörker. Priset varierar efter prestation, men betalningen är aldrig ett problem. Det finns spelare som lägger upp 15 000 kronor för att få vad de vill ha.

Det ska bli intressant att se hur fotbollens överstepräster reagerar i dag. Vissa klubbar ville inte att deras spelare svarade på frågor om homosexualitet i programmet. Ämnet är totalt tabubelagt. Härom veckan skrev jag om en kvinnlig tränare som sparkades från sin damklubb för att hon är lesbisk. Atttala ut om att man är gay i elitfotbollen, är som att utnämna sig själv till paria.

Gigolons avslöjanden kommer därför med största sannolikhet att gå obemärkta förbi. Il calcios PR-killar kommer att låta dem självdö. Ingen vill ta i ämnet. Det är alldeles för känsligt.

Uppmanas att snabbt gifta sig

Det finns många oskrivna lagar i fotbollens värld. En är att det är ”a man’s world”.

På de italienska arenorna möts garvade veteraner och ivriga unga gröngölingar i ett sammelsurium av mandomsprov. Det handlar om vem som springer fortast, vem som dribblar bäst, vem som tacklar tuffast, vem som skjuter hårdast i mål, vem som parerar skickligast, vem som uppnår mest respekt. Om planen vore nedsläckt, skulle spelarna stråla som testosteronfacklor.

I Italien är en annan oskriven regel att fotbollsspelare ska leka av sig snabbt och gifta sig så fort som möjligt. Deras drift måste tyglas och omvandlas till energi på matcherna. Resonemanget att spelarnainte får ha sina partners med sig på träningsläger, bygger på att det uppdämda sexuella behovet ska förvandlas till precis rätt sorts manlig aggressivitet på planen. En fru och gärna några barn, är dessutom en trygg fasad mot omvärlden och kanske även inåt, mot fotbollsvärlden.

Mycket ånga och naket

Och ändå finns det förstås gay och bisexuella män här som på alla andra ställeni samhället. Trots all den frustande manligheten, innehåller fotbollen en latent homosexuell frestelse. Kroppskontakt mellan män är tillåten eftersom den sker inom en så säker ram. Killar kan hoppa upp i varandras famn, lägga sig ovanpå varandra och kramas för att fira ett mål. Män kan trösta varandra och gråta bittra omanliga tårar inför hela världen. I omklädningsrummen är det väldigt mycket ånga och väldigt mycket naket.

Och så de långa perioderna av isolering. De ständiga träningslägren utan kvinnor, utan sex, utan att ha någonting intressant att göra.

Förbjudet med kärlek mellan män

Allt detta har säkert ibland blommat uti fotbollens allra mest förbjudna, kärlek mellan män. Hemligheter som är djupt förborgade i klubbarnas medvetande och historia, i Italien och överallt annars. Men det är dödsstraff på att avslöja dem.

Vad är de egentligen rädda för?

Det är som om själva sporten skulle förlora i kraft och styrka om det kom fram att även en fotbollsspelare kan vara gay eller bisexuell. Moralens väktare reser sig som en man och skyddar fotbollen. På samma sätt som Vatikanen inte undertecknar FN:s resolution som vill avkriminalisera homosexualitet världen över.