Bandebatten delar svenska laget
Publicerad 2020-02-09
FALUN. Debatten om den kortade damsträckningen i Falun delar landslaget.
– Jag hade absolut gärna sett att de behållit den ursprungliga distansen, säger Ebba Andersson.
– De som är griniga över det får kämpa för det, för mig är det positivt, säger Moa Lundgren.
Snötillgången ställer till det i Falun. Organisationen har fått kämpa för att få ihop 2,5 kilometer snöslinga och därmed gick det inte att genomföra 30 respektive 15 kilometer med individuell start. Beslutet blev att åka masstart på 15 respektive 10 kilometer.
Beslutet ledde till en debatt om varför damerna var tvungna att korta sin åkdistans bara för att herrarna halverade sin.
– Det är tydligen en gyllene regel att herrarna måste åka längre även om det sker på bekostnad av att damerna måste frångå sitt ordinarie program. I det här fallet är det helt absurt, sa före detta landslagsåkaren Maria Rydqvist till Dalarnas Tidningar.
Ebba Andersson vill inte kalla det absurt, men är tydlig med att hon gärna behållit den längre sträckan.
– Normalt sett tycker jag inte det är konstigt att vi åker kortare än herrarna, men i det här tillfället hade jag absolut gärna sett att de behållit distansen i sitt ursprung.
”Gynnar mig”
Men det är inte så att hela svenska laget står på protestbarrikaden. Moa Lundgren som tävlar båda dagarna här i Falun är mest nöjd att slippa en extra femma i det avslutande loppet.
– Det gynnar mig som åker sprint, det är väldigt bra för mig att det inte blir för långt, säger hon om beslutet.
Principfrågan är inte viktig?
– De som är griniga över det får kämpa för det. Jag tänker att det är positivt. Jag vet inte heller vad det spelar för roll, det blir inte så olika lopp, säger Moa Lundgren och får medhåll av Maja Dahlqvist.
– Jag tycker det är lika jobbigt vilken distans man än åker, femton är inte jobbigare än tio, säger hon.
”Bryr mig rätt lite”
Norska stjärnan Astrid Jacobsen tycker fokus bör ligga på mer långsiktiga frågor.
– Jag kan förstå att några önskar längre distans men i mitt huvud är det en kamp jag bryr mig rätt lite om. De utövarna som är starkt engagerade i det här borde lägga mer kraft på den överordnade debatten om vilka distanser vi åker. Varför åker vi 15 kilometer när herrarna åker 30 till exempel, varför hänger dom ihop?
Ebba Andersson säger att hon inte gått och klagat hos Fis eller landslagsledningen.
– Jag har en åsikt när du frågar men det är inget jag lägger energi på. Jag vet vad jag tycker, men jag förhåller mig det som är bestämt, säger hon.