- Det verkar som det krävs dödsfall

Anja Pärson rasar mot säkerheten i tävlings- backarna

Anja Pärson går till attack mot säkerheten i de alpina backarna, dagarna efter schweiziska landslagsjunioren Werner Elmers död.

Bara ett år efter fransyskan Regine Cavagnouds tragiska dödsolycka hände samma sak igen.

- Det är som att det krävs att någon dör hela tiden för att säkerheten ska skärpas, säger Anja.

Anja kör storslalom i Val d´Isere i dag, den minst olycksdrabbade av de alpina grenarna.

Men redan i morgon kör hon super G, där farterna kommer upp i över 100 kilometer i timmen.

- Det är trist att det händer. Folk måste tänka mer på vad de gör i backarna. Ibland står det folk där de inte ska stå och det kan ligga skidor lite här och där, säger Anja till TT.

Har du varit inblandad i någon incident?

- Det är klart att man varit med ibland att det varit jävligt nära. Men det är lite lättare att väja om man åker slalom eller storslalom. När du åker super-G eller störtlopp räknar du med att det är fritt. Då måste du vara så fokuserad på själva skidåkningen. Och det är en lång bromssträcka för en störtloppsåkare.

Hockeytränaren Niklas Wikegård körde in i en stillastående bil i 90 kilometer häromdagen, men satt i en modern bil med trepunktsbälte och krockkuddar. Ändå sägs han ha haft änglavakt.

Nästan helt oskyddade

En störtloppsåkare kommer upp i betydligt högre farter och är i stort sett helt oskyddad.

Inte ens hjälmen räckte för att rädda fransyskan Regine Cavagnoud när hon krockade med en tysk funktionär mitt under ett träningsåk i fjol.

Efter den olyckan skärptes säkerheten betydligt.

- Det var hårt i en månads tid. Jag vill se att FIS gör något, drar upp hårdare regler om vilka som får vara i backen och var man får röra sig. Det är stora risker man tar, alla måste vara uppmärksamma, men ofta är det nonchalant. Det är upp till alla landslag att ta ett beslut om hur vi ska ha det, säger Anja.

Unge schweizaren Werner Elmers dödsolycka var nästan en direkt parallell till Cavagnouds, precis som ryskan Tatjana Lebedevas krock med en tysk funktionär under super G-träning vid VM i Sierra Nevada 1996.

Den olyckan tv-filmades och visar hela den ohyggliga kraften i en kollision i de farter det handlar om i de alpina fartgrenarna.

- Det inträffar ett dödsfall ungefär vartannat år, säger svenske damkaptenen Niklas Carlsson.

Säkerheten utvecklas

- Säkerhetsarbetet utvecklas ständigt, men tyvärr går det inte att få fartgrenarna hundraprocentigt säkra. På världscupen är det mycket hög säkerhet, men redan när du kommer ner till Europacupen är det stor skillnad och inte samma säkerhetsarrangemang.

Att bygga nät och preparera en störtloppsbana kostar enorma pengar - för en enda tävling.

Bara de största skidorterna har därför råd att satsa på störtlopp i världscupen.

Tyska Garmisch-Partenkirchen har redan ställt in två planerade super G-tävlingar för damerna av ekonomiska skäl, till stor del på grund av kostnaden för alla säkerhetsarrangemang.

Dödsolyckor i alpina grenar:

Mats Wennerholm