Jag har alltid gillat dig Tyson - men sluta nu

Inte igen.

Mike Tyson - var god gör inte så här mot mig en gång till. Vissa kanske tycker att det är roligt med dina sinnessjuka uppträden och misshandel av andra människor utanför ringen - inte minst de som tjänar pengar på dig.

Men jag tycker inte att det är kul. Jag tycker att du borde sluta boxas, och försöka skaffa ett fridfullt och värdigt liv. Om det inte går får du se till att boxas bra, och vinna matcherna.

Jag tror att du kan det.

Som ni hör: i likhet med en del andra tokdumma människor är jag dum nog att fortfarande hysa hopp om Mike Tyson. Jag vet att det är fel, men"Oavsett hur tokig han är så finns otvivelaktigt hjältekvaliteterna där.

Den orimligt hårda uppväxten i slummen, vägen ur genom boxningen, och hur han hamnar i klorna på skrupelfrie Don King, karriären går utför, och skandalerna hopar sig.

De stora ögonblicken är många. Mikes comeback 1999 när han spöar det sydafrikanska köttberget Botha. Världsmästartiteln 1986, yngsta tungviktsmästaren någonsin. Knockout på 91 sekunder mot tungviktsmästaren Michael Spinks 1988. Den glade och närmast labilt snälle Mike som man får se i intervjuerna. En av de största världsmästarna genom tiderna. Den Mike Tyson man inte kan låta bli att älska.

Och så har vi den i dag får man väl säga forne stjärnan, 36 år, som inte ens kan få en match för att återta titeln. Eller kanske inte ens vill.

Svårt att försvara en våldtäktsman

Efter 90-talets våldtäktsdom, misshandelsfall och skandaler blev man luttrad. Från 1988 och framåt har det varit nya anmälningar mot Tyson nästan varje år utom då han satt i fängelse. Ok, snubben är uppenbart sociopat, tänker man. Inte så konstigt med hans bakgrund, men i ringen är han i alla fall nästan perfekt.

Klart att man istället kanske borde tänka att han symboliserar allt som är negativt med manssamhället - misshandel, våldtäkt och sexuellt ofredande är inte en sympatisk meritlista. Kanske borde man tycka att han är ett monster. Men det kan jag inte.

Man får istället sitta där med det pinsamma facit att man gillar en galning. Med vidhängande klagomål från de som bättre ser problemen med att tungviktsmästarn spöar kvinnor på fritiden.

Så kommer den efterlängtade comebacken. Nu skall de få se, tänkte jag, hur bra han boxas i alla fall. 1997 - i en taxi från centralen till flygbåtarna i Köpenhamn, på väg hem från Roskildefestivalen, där det är svårt att få tillgång till nyheter. Frågar förväntansfullt taxichauffören:

- Hur gick matchen? (i visshet om att Tyson måste ha vunnit)

Han: Ha, ha, ha, Tyson bet av Holyfields öra!

Jag: A visst, säkert, ha, ha, kul, vem vann då?

Han: Nä, alltså Tyson bet av Holyfields öra! På riktigt! Holyfield vann så klart.

Jag: Eh, bet av örat - varför det?

Han: Jag vet inte. Ha, ha, ha, ha.

Och så får man sitta där och skämmas. Tyson avstängd. Men värre skulle det bli.

Han är fortfarande en guldgruva

1999, oktober - Tyson fortsätter spöa Orlin Norris efter gonggongen slagit. Tyson blir alltmer av en freakshow - och sorgligt nog ökar biljettintäkterna. Folket vill se Tyson tappa kontrollen. De vill ha blod.

Don King gnuggar säkert händerna. Tyson är den största pay-per-veiw-succé boxningen sett. Därför får han nya matcher nästan vad som än händer.

Om verkligen Tyson är slut skulle vi få säkert besked om mot Lennox Lewis. Nu kanske det inte blir av.

För att Tyson bet Lewis i benet på en presskonferens. Enligt utsago. På TV-bilderna är det svårt att överhuvudtaget se vad som händer. Plötsligt slåss de bara.

Så får man skämmas igen. Och nu, Tyson, måste du återvinna titeln eller sluta boxas. Det är faktiskt inte bara du som drabbas. Tänk på det.