Carlo Ancelotti – den ende italienare som kan pusta ut

Italien går i väntans tider. Det är knappt en vecka till ligafinalen, knappt två till Champions League och knappt en månad till VM.

Fick sin revansch.

Den ende italienare i fotbollssammanhang som kan pusta ut är Carlo Ancelotti. Han är den första italienska tränare som vunnit Premier League och just nu är han prinsen av Chelsea.

Vilken revansch för Ancelotti, efter avskedet från Milan. Han är duktig och framgångsrik, men inte uppblåst och arrogant. I England trivs han som fisken i vattnet, eftersom han slipper ”il calcios” eviga diskussioner och det ständiga trycket från klubbledningen, massmedierna och ”i tifosi”. Det blir fler mål på det viset, säger Carletto, som nu är hjälte även i sitt hemland. På lördag kan han dubbla triumfen med en seger mot Portsmouth i FA-cupen.

Både Romas Claudio Ranieri och Inters José Mourinho har tränat Chelsea. På söndag slåss de om ”lo scudetto”. Roma möter Chievo och Inter utmanar Siena i två matcher som ska spelas till sista blodsdroppen. Stämningen i italiensk fotboll kan ju inte direkt kallas avslappnad. För en vecka sedan gick ryktet att Sienas klubbpresident Massimo Mezzaroma erbjöd sina spelare en extrapremie på 2 miljoner Euro om de slår Inter. Mezzaroma är ”romanista”. Det hörs till och med på namnet.

Nu nekar Mezzaroma till ryktet. Men han kräver att spelarna ger allt, för sina supportrars skull. Siena har redan åkt ur ligan, men som Mezzaroma säger, ”vi är nedflyttade, inte döda”.

För Chievo ser situationen likadan ut, fast tvärtom. Chievos klubbpresident är ”interista”. Det hindrade dock inte laget från att göra tre mål på Inter på San Siro i helgen, en match som Mourinhos imponerande bjässar likväl vann med ett måls övervikt.

Inters chans: Sju av nio

Statistiknördarna har räknat ut att på nio möjliga resultatkombinationer har Inter sju chanser att vinna och Roma två. Bättre så. Högmod går före fall. Italienarna beundrar Mourinho lika mycket för hans framgångar som för hans stora feta personlighet. De älskar höra honom säga hur han avskyr ”il calcio”. Inför Mou blir italienarna masochister. Ranieri är mer som Ancelotti. Oavsett hur det går på söndag, är Romas återhämtning under våren att betrakta som ett mirakel. För Inter är pressen som bekant inte slut förrän den 22 maj, efter finalen i Champions League mot Bayern München.

De flesta andra har redan ett ben i Sydafrika. Marcello Lippi avslöjade i går de trettio spelare som har biljett till träningslägret inför VM som börjar den 23 maj i Sestriere.

Det är inte för att invänta Inters spelare som lägret börjar efter ödesmatchen i Madrid. Ingen av klubbens få italienare är kallade. Den ende som skulle ha platsat är Balotelli, men Lippi bygger allt på en harmonisk grupp.

Hoppas att de får roligt. Det är inte mycket som tyder på att åskådarna får det.

Mot bakgrund av ligasäsongen är valet av åtta spelare från Juventus minst sagt gåtfullt. Bara Legrottaglie offrades i sista stund. Alltid något.

Totti har slutgiltigt fått nobben. Milans trio Zambrotta, Gattuso och Pirlo är väldigt trevlig, men rätt långsam numera. Anfallet med Gilardino, Di Natale, Iaquinta, Quagliarella, Pazzini och Rossi är okej, men inte superlativt, med tanke på vad huvudmotståndarna har att komma med. En sak är säker. Fantasi är ingenting för Lippi.

Värst är kanske ändå att laget är rentvättat från all karisma. Vem är Italiens Messi, Rooney, Torres, Kakà?

En och annan italienare tänker kanske på Ancelottis seger i Premier League och håller ögonen på Fabio Capellos England, om nu Italien skulle bli en besvikelse. Där har ni en italienare till som visar framfötterna i internationella sammanhang. Är det någon som hatar att förlora ännu mer än Mou, är det Don Fabio.