’Jag fick panta flaskor för att ha råd att äta’

Patrik Lundberg

Var en större talang än Zlatan – Men när Ibrahimovic var en stjärna i Barcelona var barndomsvännen och stortalangen Tony Flygare hemlös: ’Tuffa livet väntade’

Tony Flygare var 18 år och ­Sveriges största fotbollstalang.

Så brände han en straff.

Och tio år senare var han klubblös, arbetslös, spelmissbrukare och hemlös.

– Jag fick panta flaskor för att ha råd att äta, säger Tony Flygare.­

De gjorde allting tillsammans, Zlatan Ibrahimovic och Tony Flygare. Som bröder i allt utom blod.

Skillnaden var bara att Flygare var en större fotbollstalang. Så förhöll det sig fram till året de fyllde 18.

Tio år senare var Zlatan en av världens bästa fotbollsspelare. Mångmiljonär och stjärna i FC Barcelona.

Tony Flygare var spelmissbrukare. Och hemlös.

– Jag fick panta flaskor för att ha råd att äta.

En dag var det några personer som såg honom och skrattade. Orden som yttrades glömmer han aldrig.

”Tänk om du hade satt den där straffen. Då hade du sluppit gå med en säck och panta flaskor.”

– Det rann en tår från mitt öga, men jag knöt näven i fickan. Bestämde mig för att en dag komma tillbaka som en vinnare. Berätta om straffmissen. Och stå för den.

Tog ansvaret – och missade

Straffmissen, ja. Den som enligt myten förändrade allt.

Söndagen den 19 september 1999. Malmö FF åkte till Halmstad och var i princip tvungna att ta poäng för att inte ramla ur Allsvenskan.

I slutet av matchen låg MFF under med 2–1 och domaren blåste straff. De rutinerade Malmöspelarna bangade ur. Då gick den 18-årige Tony Flygare fram, tog ansvaret och missade.

– Jag tror det var ödet. Det var inte meningen att jag skulle sätta den. I och med det klev Zlatan om mig.

Hur hade det sett ut annars?

– Det kan vi bara spekulera i. Flygare kunde ha satt straffen, vi kunde ha klarat oss kvar i Allsvenskan. A-landslaget kanske gick miste om fotbollens motsvarighet till bröderna Sedin.

I stället hamnade Tony Flygare i frysboxen. Samma höst fick Zlatan Ibrahimovic sitt genombrott.

Men varför satsade Malmö FF inte på ­båda två?

– Straffmissen var bara ett alibi. MFF räknade med att tjäna så pass bra på en Zlatanaffär att de inte behövde mig.

’Det låter hårt, men är sant’

En dag kom A-lagets assisterande tränare fram och bad Flygare att ta sin väska och sticka.

– Har det hänt någonsin i svensk fotboll? Att de behandlar en supertalang på det sättet. Jag hade två och ett halvt år kvar på kontraktet.

Klubben förvisade honom till U-laget, men då strejkade han från träningarna. Ändå betalade klubben ut hans lön.

– De ville bara låsa in mig, kasta nyckeln och hoppas att jag försvann. Det låter hårt, men det är sant.

Provtränade med Genoa

Året efter provtränade Tony Flygare med Genoa i italienska Serie B. Till hans glädje ville de behålla honom.

Men MFF:s dåvarande sportchef, Hasse Borg, begärde en miljon euro för en övergång. Genoa ansåg att det var orimliga summor för en spelare som inte ens platsade i Superettan.

– Då kände jag att det här kommer att bli tufft. Det här är ett fängelse.

Affären sprack och Flygare tog planet hem till Malmö.

– I efterhand har jag förstått hur det var. Jag var en slags försäkring om Zlatan skulle skada sig eller ­inte bli så som de hoppades på. Då kunde de alltid kalla tillbaka ­Flygare.

Hur känner du inför Hasse Borgs agerande?

– Det var business på hög nivå. Samtidigt måste jag respektera honom. Han satte sin egen karriär på spel genom att tro på Zlatan. Hasse Borg hade ett helvete med tränarna, med lagkamraterna och säkert med resten av styrelsen.

Flygare provspelade för klubbar runt om i Europa, men fick inte mer än en månads lånekontrakt med division 2-laget Luleå FF.

Karriären fortsatte i Assyriska. En skada satte punkt för det äventyret och Tony flyttade hem till Malmö. Det blev sejourer i Bunkeflo och i MABI men skadorna duggade tätt.

Blev hemlös

Tony Flygare fick helt enkelt ge sig in på arbetsmarknaden.

– Jag hoppade av skolan redan i ettan på gymnasiet. Till och med en städare på McDonalds måste ha gymnasiekompetens. Jag kände, vad fan är detta? Herregud. Det tuffa livet väntade mig.

Samtidigt var supertalangen ­inte längre en talang, utan en senior som harvade runt i småklubbar i Malmöregionen. Till slut la han skorna på hyllan.

– Är jag inte fulltränad kan jag inte göra det jag är bra på. Folk ska inte komma och skratta ut Tony Flygare. Det är bättre att komma ihåg mig som jag en gång var.

Tony Flygare drogs samtidigt ner i ett spelmissbruk.

– Det fanns inte när jag var i MFF. Då fick jag en kick av att göra mål. Jag sökte mig till helt fel kickar efter fotbollen.

Hur mycket spelade du bort?

– Allt jag kunde få tag på, allt jag kunde låna. Jag lovade att lämna tillbaka pengarna, men när jag ­inte hade några skämdes jag.

Då blev du hemlös?

– Jag gjorde bort mig inför min familj och förtjänade inte att gå hem till lägenheten. Jag sov i bilen, även om jag riskerade att frysa ihjäl. Det var då jag kände mig som mest misslyckad.

Vill döda myten om straffen

Men Flygare reste sig på nio, precis som han lovade sig själv den där dagen då han hånades för att han pantade flaskor.

I dag är han fri från sitt missbruk och har en bra relation till sin familj. Och boken har tagit Sverige med storm innan den ens har nått läsarna.

– Just nu lever jag min dröm. Man får nästan nypa sig i armen när man går upp. Det har varit en fantastisk resa.

Nu vill han döda myten om att straffen avgjorde allting.

– Var det straffmissen, var det dåliga rådgivare, var det skadorna, var det folk som vände mig ryggen? Det var allt i ett.

Tony Flygare säger att han fortfarande älskar fotboll, men att han har distans till sporten.

– Nu behöver vi inte snacka straffmissen. Vi behöver inte snacka Zlatan. Jag är öppen för allt annat.

Som vadå?

– Jag ser inga begränsningar, jag ser bara möjligheter. Jag kan bli vad jag vill. Känner jag att jag vill bli skådespelare så kan jag bli det. Kan Persbrandt kan Tony Flygare.

Läs utdrag ur Tony Flygares självbiografi ”En gång var jag större än Zlatan” här!