Kappelin: Uefa fegar när det verkligen gäller
I går lyckades en grupp serbiska högerhuliganer sabotera EM-kvalmatchen mellan Italien och Serbien. För att undvika liknande episoder i framtiden behövs bättre säkerhet och modiga beslut av Uefa.
Hur kunde de serbiska huliganerna komma in på Ferraris-stadion med rökbomber, knivar, bengaliska eldar och tillhyggen? Det är den första frågan som dyker upp i huvudet efter gårdagens fiasko i EM-kvalet i Genua. Normalt är säkerheten på de italienska arenorna rigorös. Åskådarna blir kroppsvisiterade, får sina väskor genomsökta och ingenting som kan skada andra får komma med in på stadion.
Uppenbarligen var det ingen som brydde sig om att kolla de serbiska så kallade supportrarna och det är mycket märkligt. De såg inte direkt ut som söndagsskoleelever och hade redan försökt äntra den serbiska spelarbussen för att ge sig på målvakten Vladimir Stojkovic. Allt tydde på att det skulle gå våldsamt till på stadion, redan innan matchen hade börjat.
Kastade in rökbomber
Så blev det också. Startskottet fick skjutas upp med fyrtio minuter på grund av att serberna kastade in rökbomber på planen. Man har en fånig känsla av att se något som alla har förstått ska ske, men ingen likväl har ingripit mot i tid. Eftersom våldsamma episoder på arenorna blir allt vanligare, borde Uefa har en klar och tydlig strategi i liknande fall. Om supportergrupper uppträder hotfullt stänger vi av matchen, ger motståndarlaget segern utan spel, utrymmer arenan men låter bråkstakarna stanna över natten, stänger av landslaget i fråga från EM, VM eller vilken turnering det nu rör sig om.
Lågvattenmärket – serbiska spelarna
Tyvärr har man alltid känslan av att Uefa fegar när det verkligen gäller. Man vill inte stöta sig med enskilda fotbollsförbund och inte tappa ekonomiska sponsorer. Därför görs sällan kraftfulla ställningstaganden. I går kväll var det domaren, inte den europeiska fotbollens gemensamma organisation, som beslöt att ställa in matchen. Han menade att spelarnas säkerhet inte kunde garanteras.
Men innan det beslutet kom, velade Uefa och fotbollsförbunden om hur man skulle lösa situationen, medan de till fotbollssupportrar förklädda serbiska nationalisterna på läktaren var öppet hånfulla. Om meningen var att föra fram politiska idéer – Kosovo är hjärtat av Serbien stod det på en banderoll – eller bara göra livet surt för ett landslag med problem, är oklart i skrivande stund. Men kvällens lågvattenmärke nåddes när det serbiska landslaget närmade sig den våldsamma gruppen och försökte blidka dem genom att visa fram den serbiska ultrahögerns tecken och samtidigt peka på sig själva. Vi är som ni, lugna ner er så att vi kan spela, verkade de säga.
Det var fotbollen som förödmjukades på Ferraris-stadion i går. Bortsett från ett tusental bråkmakare var stadion full av civiliserade, förväntansfulla supportrar som hade betalat dyra biljetter i hopp om att få se en bra match. Det är nämligen det man normalt kommer till en fotbollsarena för att göra. Istället blev de vittnen till ett sorgligt spektakel, där domaren blåste igång en match med spelare som absolut inte kunde koncentrera sig på att spela, med polismän i kravallutrustning färdiga till anfall i ena planhörnan och ett gäng utmanande våldsverkare som njöt av att förstöra skådespelet och rikta all uppmärksamhet mot sig själva.
Idioternas gåva till det serbiska landslaget är 3–0 till Italien, men det är det minst viktiga i sammanhanget. Det väsentliga är att ta itu med sådana här problem innan de tillåts ta över spelet, glädjen och fotbollen.