Simon Bank: Det djupaste och jävligaste fallet – men dessvärre betyder det inte särskilt mycket

Cykelsporten är van vid dopningsfall, epo är inget nytt det heller.

Men Lance?

Det är ett annat fall - det djupaste och jävligaste vi sett - och för sporten är inte det värsta om det är sant.

Det värsta är att ingen blir förvånad.

Alldeles nyss stod Lance Armstrong på Champs-Elysées och höll sitt avskedstal till en cykelvärld som höjt honom till himlen.

- Men till alla cyniker vill jag säga att jag är ledsen för er skull, sa han.

- Det är synd för er att ni inte kan tro på mirakel. Det här är en stor idrottstävling, och det är hårt arbete som vinner den.

Jodå.

Men lite epo skadar inte på vägen.

Lance syftade på dem som under alla hans år i Tour de France skrikit "dopé" efter honom i bergen. Han kunde ta det, kunde vifta bort de misstankarna som avundsjuk europeism. Det är värre när det är L"Equipe som skriker.

När de går ut med genomarbetade uppgifter över fyra sidor under rubriken "Le mensonge Armstrong" (Armstrong-lögnen) har de på fötterna. L"Equipe är inte vilken skräptidning som helst.

Men vad betyder det?

Vad betyder det för Lance Armstrong? För cykelsporten? För Tour de France?

Inte särskilt mycket, är jag rädd.

Vi har redan allt för länge vant oss vid tanken på att cykelsporten har - men framför allt har haft - en svart sida.

Renare nu än för fem år sedan

Det här förstärker bara den tanken, det bara förlänger dess livslängd.

Ett smutsigt urinprov från 1999 förändrar kanske min syn på Lance Armstrong, men inte min syn på skådespelet.

Tour de France är en kamp utöver det mänskliga, med eller utan droger.

Sedan Festina-skandalen 1998 har cykelsporten arbetat hårdare än någon annan med att rensa upp i dopningsträsket. Med stor framgång, måste man säga. Sporten är garanterat renare nu än för fem år sedan.

Men stämpeln finns kvar.

Och den är den stora faran.

Cykelsport heter cyclisme på franska. Det borde heta cynisme.

Dopningen har gjort cykelfansen till cyniker. Det tar tid, väldigt lång tid, att reparera det.

Armstrong själv har gjort en enorm prestation de senaste tio åren, och han kommer alltid att förneka att den i början baserades på droger.

Borde kunna straffas retroaktivt

Men misstanken kommer att göra hans plats i idrottshistorien korrumperad.

Fallet väcker också frågan om alternativa strafformer.

Om vi antar att Lance Armstrong verkligen är en fuskare, och att det gick att bevisa, då borde han kunna straffas retroaktivt. Sportsligt och ekonomiskt.

Men Lance klarar sig.

Han vann sin sjunde Tour på en cykel från Trek, och häromdagen skrev han på ett livstidskontrakt med firman.

På Treks hemsida ler Lance Armstrong mot besökaren med ett glas champagne i handen, en bild från hans sjunde seger-tour. Företagets slogan lyder: A Legacy Beyond Seven, ett arv bortom sju.

Jag kommer aldrig att glömma dina prestationer, Lance. Men vilket arv var det du lämnade egentligen?

Cykel?

Eller cynism?