”Har byggts upp hat”

Johan Flinck

Oscar Carlén talar ut inför VM

Han har klivit ur skuggan av sin far och i VM ska han kliva ur skuggan av sin ungdomsidol.

Men han gör det efter en rekordtuff höst med otroliga 45 matcher sedan den 25 juli.

– Jag kör på tills det brister.

I en stor intervju inför VM pratar Oscar Carlén också om hatet som fick honom att välja bort Kiel, om att tömma en bägare som Carl Bildt och om att hellre träna fys än handboll.

45 matcher sedan den 25 juli.

I tuffast möjliga konkurrens i Champions League, Bundesliga, tyska cupen, EM-kval och World Cup samt massor av träningsmatcher.

Det blir en match oftare än var fjärde dag, vecka ut och vecka in hela hösten. Lägg till det tuffa resor till Rumänien, Kroatien, Bosnien och Israel samt att Oscar Carlén spelat nästan nonstop i varenda en av de här matcherna med Flensburg och landslaget.

– Belastningen har varit extrem. Det går inte att hålla på så här, säger han.

Flera av hans kolleger i Bundesligatoppen har drabbats av förslitningsskador som hållit dem borta i nästan ett år.

Är du inte rädd för att hamna där?

– Nej, det kan jag inte vara. Jag kör på tills det brister. Jag är inte rädd för att skada mig, säger han och ler det där charmiga leendet med de tydliga smilgroparna.

Inte?!

– Jag har goda minnen av den allvarliga skadan jag haft, en korsbandsskada när jag var 15–16 år. Jag kom tillbaka starkare än någonsin.

– Skulle det brista så blir det en period att bygga upp kroppen på nytt och starta en ny rulle.

”Blir så trött i skallen av handboll”

Och med bara några dagar kvar till VM känner han sig faktiskt fräsch.

Men så är han också en av världens mest vältränade toppspelare.

– Många gånger föredrar jag en fysträning för ett handbollspass. Det är skönt att köra fys. Jag blir så jävla trött i skallen av handboll, jag tänker så mycket handboll.

De flesta som tvingas beskriva Oscar Carlén med bara ett ord skulle nog säga ”mogen”.

Men så har han också 22 år gammal redan hunnit spela tre (snart fyra) mästerskap, haft en allvarlig knäskada, vunnit skytteligan i elitserien, varit avstängd från landslaget i ett halvår efter en fylleskandal (mindre moget), gjort 2,5 säsonger i toppen av Bundesliga och nyligen skrivit på för världens kanske bästa lag just nu – Hamburg. Han kan dessutom betraktas som landslagets största stjärna internationellt just nu.

– Jag är väldigt långt kommen i min karriär i tidig ålder, svarar han just så där brådmoget.

Du får liksom inte ”svindel” ibland när du ser hur långt du kommit redan?

– Min inställning har alltid varit att dyker det upp en chans så tar jag den. ”Kommer det en bägare förbi så tömmer vi den”, som väl Carl Bildt sa en gång.

Det sa väl du, Fredrik Petersen och Sebastian Seifert också sommaren 2008 (fylleskandalen)?

– Jo, kanske det, ler Oscar förläget.

Han vill hellre beskriva det med ett annat exempel.

– När chansen att gå till Flensburg dök upp när jag var i Ystad (2008) så var jag inte blyg. Och det gick ju bra.

Men det fanns en annan, ännu större klubb, som också ville värva Carlén då – Kiel.

– Kiel var min favoritklubb när jag var yngre. Men de ville att jag skulle skriva på ett förtidskontrakt och stanna ett år till Ystad.

När det i höstas stod klart att Carlén var redo att lämna Flensburg ville Kiel ha honom på nytt.

– Det som lockade med Kiel var att de har väldigt många personligheter som jag ser upp till, som Kim (Andersson), Marcus (Ahlm) och (Filip) Jicha.

Men?

– Det har också byggts upp ett hat till Kiel. Rivaliteten mellan Flensburg och Kiel är den största i Bundesliga och Kiel är det enda laget jag inte vunnit mot. De har varit överlägsna senaste åren och jag ser en större glädje i att bryta den trenden än att bygga den vidare. Därför blev det Hamburg.

Och det är väl Bundesligas sämst bevarade hemlighet att din farsa också ska dit?

– Det får du ta med honom. Jag vill inte kommentera det just nu.

”Kan inte ställa det kravet”

Pappa Per är en av Sveriges största spelare genom tiderna men det känns som om Oscar faktiskt tog klivet ur hans kugga redan för ett par år sedan.

Och vid en uppmärksammad reklaminspelning i Malmö i december slogs det definitivt fast. Carlén Sr och några andra ur Bengan Boys, utklädda till stenåldersmänniskor utmanades då, och besegrades, av Oscar och de andra i dagens landslag. Matchen inleds med en duell mellan just far och son Carlén (se bilden här intill)

– Det var lite showigt.

Men blir ni inte förbannade till slut av alla jämförelser med den gyllene generationen?

– Det jag känner är att folk fortfarande förväntar sig att vi ska vara i final varje gång. Men man kan inte ställa det kravet på dagens landslag. Hemma-VM är ”once in a lifetime” och vi ska göra det till något speciellt. Sedan får vi se hur långt det räcker.

Vem var din idol i Bengan Boys?

– Jag gick runt mycket. Lövgren... och ett tag Gentzel faktiskt. När jag blev lite äldre var det mycket Kim (Andersson).

I VM ska han ta klivet ur skuggan av sin ungdomsidol.

Anderssons knäskada har gjort att Carlén nu blir en nyckelspelare i VM efter att varit andravalet i tre EM och VM.

– Jag växer med ansvar. Ju mer jag får desto starkare mod känner jag.

Du måste vara uppvuxen med krav på dig utifrån?

– Pressen har funnits där länge. Man har stuckit ut och folk har känt igen namnet.

Har du samtidigt fått höra att du glidit på en räkmacka på grund av ditt efternamn?

– Ja, det har jag fått höra mycket. Men jag har tagit åt mig väldigt lite. Jag har känt mig psykiskt stark hela livet.

Säger Oscar Carlén, 22.