Därför är Delvecchio fiskarnas skyttekung
Ibland är fotboll livets mening. Man kan bara inte sluta spela. Lentini, Chiesa och Delvecchio är några som aldrig ger upp...
Ostia ligger två och en halv mil rakt väster om Rom. Det är huvudstadens folkliga badort, ungefär som Ribban i Malmö.
Ostia var en gång en fiskeby. I dag är det en sovstad till Rom, med en lång sandstrand med badinrättningar. Det är skönt att åka dit i början av sommaren, hyra en solstol, bada i havet och äta god färsk fisk på restaurangen, som brukar tillhöra etablissemanget.
Ostia har naturligtvis även två fotbollslag. Det ena heter Ostiamare och det andra Pescatori Ostia, Fiskarna i Ostia. Det syftar inte på fiskarna i havet utan på de som fiskar upp dem. I emblemet finns en haj och en fotboll.
Hajen passar bra. I somras gjorde Pescatori århundradets klipp. De köpte Marco Delvecchio, 35-årig före detta bomber i Roma, och klättrar nu stadigt i tabellen i Eccellenza, den näst högsta amatörserien i italiensk fotboll.
Inför morgondagens spännande möte med den tuffa motståndaren Fidene, ligger fiskarpojkarna från Ostia på åttonde plats av arton möjliga och Marco Delvecchio kan ta åt sig en stor del av äran.
Men vad får en före detta landslagsspelare, en som vann ligan med Roma, att tacka ja till ett kontrakt med Pescatori Ostia?
Marco Delvecchio har tjänat tillräckligt med pengar för att dra sig tillbaka och rulla tummarna resten av livet.
Men somliga kan inte skiljas från planen, från träningarna, lagkamraterna och den svindlande känslan att göra mål.
Marco Delvecchio är en av dem. Han ger precis lika mycket mot Fidene som han en gång gav mot Lazio och Milan. Det enda han saknar från förr är att spelplanerna var bättre underhållna och backarna inte fullt så brutala.
Känna nerven i en match
Marco Delvecchio är inte ensam. Flera italienska stjärnor från Serie A och landslaget ger sin spelglädje fullt utlopp i de lägre divisionerna.
35-plussare är föredettingar i fotbollsvärlden. Men i den vanliga världen är de unga män som vill hålla formen uppe och fortsätta känna nerven i en bra match. Det man förlorar i pengar och uppmärksamhet, vinner man i äkthet och uppskattning.
Diego Fuser är en 40-årig före detta landslagsspelare som tänker i dessa banor.
Han lyckliggör klubben Saviglianese i serien Promozione, snäppet under Eccellenza, tillsammans med Gigi Lentini.
Största övergången
Lentini är en man som haft lika mycket tur som otur, men som trots allt har resning och integritet. Häromåret tackade han nej till en plats i italienska Robinson, där man måste vara kändis på dekis för att vara med.
1992 skapade Lentinis övergång från Torino till Milan jätterubriker i hela Europa. Han blev sin tids dyraste spelare med en prislapp på 250 miljoner kronor. Men en fruktansvärd bilolycka stoppade hans karriär och sedan dess har hans stjärna dalat.
Lika kul fortfarande
Man skulle naturligtvis kunna se det som ett ytterst tragiskt slut på en mycket lovande karriär. Det bästa hade i så fall varit att lämna fotbollen och syssla med något annat. Men nu är Lentini skyttekung i Saviglianese, som leder Promoziones grupp 3 i Piemonte. Morgondagens match mot DB Nichelino borde inte innebära några problem. Fuser säger att det är lika roligt att spela, oavsett om det är 80 000 eller 1 000 åskådare på läktaren. Dessutom har han återfunnit en gammal god vän.
– Jag och Gigi Lentini hittar varandra i mörkret, som när vi spelade i Toro. Och Gigi kör samma finter som då, samma hundraåriga finter…
Delvecchio, Lentini, Fuser, Hubner, Chiesa, Ballotta. Från firmamentet till fundamentet, kärleksfullt och solkigt.