Utred svenska skadorna NU
VALENCIA. Sverige tar ett guld och ett silver i inne-VM i Valencia.
Men det saknades tre ”givna” svenska guldkandidater.
Susanna Kallur på 60 häck, Carolina Klüft i mångkamp och Christian Olsson i tresteg.
Så får det inte se ut i OS.
Jag tycker det är hög tid att förbundet gör en snabbutredning om vad som gått snett i det förebyggande skadearbetet.
Att tre av landets främsta friidrottare missar ett mästerskap på grund av skada är illa.
Förbundskapten Thomas Engdahl verkar vara inne på samma linje.
Han kommer att försöka analysera varför så många blivit skadade just nu.
De svenska framgångarna har byggt på att de aktiva hållit sig skadefria år efter år och kunnat bygga upp sig utan avbrott.
Det har ofta skrutits över friidrottens medicinska team och de resurser SOK skapat på området.
Svenskarna verkade nästan immuna mot skador ett tag. Men nu är det tvärtom.
Tränats för hårt av Agne?
Jag är inte tillräckligt insatt för att komma med någon dom, men är det bara en tillfällighet att samtliga tre tjejer som grundtränats av den ständigt hyllade Agne Bergvall under hösten går skadade?
Carro, Sanna och Jenny Kallur.
Jag gillar Agne, men frågan måste naturligtvis väckas när alla går sönder på en gång. Det kan inte bara vara tillfälligheter. Har de tränat för hårt?
Stavhopparen Patrik Klüft som han heter numera – tvingades sluta efter en långvarig skada.
Christian Olsson har varit borta nästan ända sedan OS i Aten 2004, förutom den korta comebacksäsongen och EM-guldet i Göteborg 2006.
Alhaji Jeng har haft några förlorade år efter sitt silver i inne-VM i Moskva 2006 och skadade baksidor och är tillbaka på allvar först nu.
Det är för mycket skador på en gång. Och en av friidrottens viktigaste frågor att ta tag i.
Inne-VM blev samtidigt en ny framgång för lilla Sverige.
Evighetsmaskinen Stefan Holm tog sitt fjärde VM-guld inomhus. Johan Wissman sluggade sig till VM-silver på 400 meter.
För tio år sedan hade det räckt för att man skulle hoppa jämfota av lycka.
Damernas längdtävling här i Valencia var ytterligare ett bevis för att Carolina Klüft borde hålla fast vid sjukampen i OS.
Standarden har höjts på damsidan.
Nu hoppade portugisiskan Naide Gomes nytt årsbästa när hon hann på 7.00. Tidigare dopningavstängda brasilianskan Maurren Higa Maggi landade på 6.89.
Gomes är intressant, då hon var mångkamperska från början som valde att satsa på längd.
Precis som Carro funderar över.
Men Gomes var aldrig i närheten av Carro som sjukamperska. Lika lite som belgiskan Tia Hellebaut varit det.
Hellebaut har också bestämt sig för att enbart hoppa höjd i OS.
I längd kan Carro inte ens vara säker på att överleva kvalet i OS.
Svenskarna skötte sig bra i VM.
Enda besvikelserna var väl Emma Green som rev ut sig redan på 1.90 i kvalet och kulstöterskan Helena Engman som inte alls var i stöten.
Extra kul: 29-årige Lena Berntsson från Göteborg som sänkte sitt personbästa på 60 meter till 7.26 och bara var fyra hundradelar från en finalplats.
Extra tråkigt: Sannas skada på värmningen.
Jag är tämligen säker på att hon hade satt världsrekord om hon varit med i finalen.
Lika säker som jag är på att hon krossar Ludmila Engquists svenska rekord på 100 häck (12.47) då utomhussäsongen startar i juni.