Kanal 5:s supermick inget annat än en fiaskomick
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-19
Ja, det är sant Kanal 5. Jag har lyssnat på skridskoskären. Och i går hörde jag till och med en stolpträff. Det lät som jag hade anat – en matt, hård metallisk klang.
Det var häftigt, visst.
Men var det verkligen det här som den nya supermikrofonen skulle ge oss?
Ni vet, den där som skulle ”revolutionera tv-ljudet” under finalserien?
Låt oss gå tillbaka och kolla.
Så här sa Kanal 5:s presschef till Sportbladet den 8 april: ”I tennis har vi hört spelarnas synpunkter om domsluten länge. Vi har även hört frustration och lycka hos tennisspelarna. Men ishockey har varit en stum sport. Spelarnas känslor har inte kommit fram till tv-tittarna. Nu ska vi ändra på det.”
Artikeln hade rubriken ”Supermicken ska avslöja allt” och den rubriken kan man kasta i papperskorgen för sanningen är att supermicken inte avslöjar någonting. I alla fall inte någonting väsentligt.
Supermicken gav oss inga känslor
För det fanns nämligen en (host, host) hake med den där mikrofonen. Den skulle nämligen vara avstängd i spelavbrotten.
Det vill säga – vi skulle i princip inte alls få höra om spelarnas känslor framför tv:n.
Jag satt framför tv:n under förra SM-finalen och jag hörde inte Per Ledin eller någon annan uttrycka en enda känsla som kunde knytas till supermicken.
Kvar är alltså skridskoskär och stolpskott.
Det är förstås inget fel på ett väl taget skridskoskär eller schysst stolpskott.
Jag är inte med i klubben Stolpskottets vänner och prenumererar inte på tidningen Skridskoskäret, men självklart spetsade jag öronen när Kim Staal skickade en mörsare i en målram som ännu inte slutat skälva.
Tills jag kom på att det ju var i Kinnarps Arena som mikrofonen skulle användas – var den överhuvudtaget uppsatt i Cloetta Center? Jag vet inte.
Och jag kan bara konstatera att en mikrofon som ska ”revolutionera ljudet” men som man som tittare inte ens kan avgöra om den är där eller inte – det är ingen supermick. Det är en fiaskomick.