Packat och klart för bandyfesten
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2001-12-26
Profilerna och traditionerna håller sporten vid liv klockan 13.15 i dag är helig tid
Näst intill utrotad i övriga världen.
I Sverige är bandy tredje publiksport.
Hur kan intresset bestå år efter år?
Svaret är alla traditioner.
Som annandagsbandyn.
I fjol hoppade 30 000 svenskar över släktmiddagen, trotsade kyla och snö för att gå på annadagsbandy.
Så har folk gjort i vårt bandytokiga land i över 50 år.
Får man tro de initierade kommer man att göra det i minst 50 år till.
För i de röda bollarna och snabba skridskornas värld handlar allt om traditioner.
Annandagen, portföljen, glöggen, kaffekasken, profilerna. Och alla derbyn. Som i dag, Edsbyn mot Bollnäs, Broberg mot Ljusdal, Vänersborg mot Gripen.
Och det var genom ett derby som den i dag så orubbliga traditionen med julbandy en gång växte fram.
1930-talets giganter, lokalkonkurrenterna från Värmland, Karlstad-Göta och Slottsbron, möttes varje år i en träningsmatch. På 30-talet startade allsvenskan på trettondagsafton, men den 26 dcember gjorde Karlstad-Göta och Slottsbron upp i en värdemätare inför premiren.
Det var en prestigefylld drabbning. Att vinna var allt i bataljerna som nästan tömde Värmland på folk. Som mest kom 7000 åskådare.
Derbyna gick under namnet ”Tomtedansen”. Karlstad-Göta spelade i röda ylletröjor och röda mössor, Slottsbron i blåa ylletröjor och blåa mössor. Bakom idén stod Eric ”Pampen” Borgström, företagsledare, och Karlstads starke man.
– ”Pampen” tyckte bandyspelarna var för tråkigt klädda. Han fick en textilfabrikör att sy de speciella kläderna. Vilka matcher det var. Fyrverkerier och fullt med folk, minns Arne Argus, hedersordförande Svenska bandyförbundet.
25 år senare förstod förbundet att utnyttja julbandyns popularitet. Mellan 1957 och 1962 spelades allsvenska premiäromgången på annandag jul.
Starten har sedan tidigarelagts men traditionen har fortsatt att locka folk.
– Bandy är julhelgens enda sporthändelse. Folk sitter inne, äter mycket mat och ser på tv. På annandagen vill man ut i friska luften och röra på sig. Då passar det bra med sport, säger Arne Argus.
Klockan 13.15 är det avslag. Även det en tradition.
Bandyn växte fram i bruksorter som Edsbyn, Bollnäs, Nässjö och Ljusdal strax efter sekelskiftet. På vintern spelade arbetarna bandy, på sommaren var det fotboll. Mycket annat fanns inte att göra. Sex dagar i veckan var det hårt jobb, på söndag match.
Men det blev snabbt mörkt, elljus saknades och klockan 11.00 började den obligatoriska högmässan.
13.15, ja då hann man med såväl högmässa, mellanmål och vara på plats på arenan.
– Från början ville inte kyrkan tillåta spel på annandagen. Men de fick vika sig för arbetarklassen, säger journalisten och bandyentusiasten Lars-Gunnar Björklund.
Ett rykte säger att tidpunkten gjorde det möjligt även för prästen att se matchen.
Någon ”bandyportfölj” hade han däremot inte. Den bruna portföljen innehöll nämligen tre termosar – en med glögg, en med kaffe och – ibland – en med kaffekask.
”Bandyportföljen” härstammar, tror man, från ”Tomtedansens” derbyn men spreds snabbt över Sverige. Förklaringen är enkel. Då fanns inga ryggsäckar eller bagar, det var kallt ute och stämningen stiger snabbt med ett par järn i kroppen.
Gamle storskytten och radiokommentatorn Bengt ”Pinnen” Ramström:
– En bröstvärmare så man blir go och glad skapar gemytlig stämning på läktaren.
Där samlades folk från alla samhällsklasser, patroner och arbetare. Mycket skiljde dem åt, portföljen och bandyintresset var gemensamt.
Intresset är lika starkt än i dag. Bandy är tredje publiksport med ett snitt på 1600 åskådare. Sporten växer kraftigt i Ryssland, 16000 åskådare per match, medan det kärvar i Norge och Finland.
Frågan är hur Sverige lyckas behålla sina tätposition år efter år.
I Sverige har bandy alltid fått statliga bidrag. I övriga länder får bara de olympiska grenarna ekonomisk hjälp.
En annan anledning är våra konstfrusna isar. Med 60 stycken är Sverige bäst i världen och trots allt mildare vintrar lever sporten stark vilket tidiga nationer som England, Holland, Schweiz, Danmark och Estland misslyckats med.
Den första konstisen stod klar 1956, Rocklunda i Västerås.
Sju år tidigare hade en landskamp mellan Sverige och Finland avbrutits sedan måldomaren och två spelare gått genom isen på sjön Tinnerbäcken i Linköping.
Arbetet med konstisar föll sig med andra ord ganska naturligt.
En tredje anledning är att den idealism som präglat, och än i dag präglar sporten.
– I bandy finns ingen kommersialism. Vi har mängder med duktiga ledare som jobbat extra på kvällar och helger. Som byggt upp föreningar och tränat ungdomar, säger ”Pinnen” Ramström.
Ytterligare en anledning, menar ”Pinnen”, är profilerna.
– Folk vill se profiler. När det gäller bandy finns inget annat land som lockar, de har alltid stannat kvar.
Profilerna har varit många genom åren. På samma sätt som traditionerna har deras namn först vidare och hjälpt till att hålla sporten vid liv.
Orvar Bergmark till exempel. Fotbollsstjärnan och landslagsspelaren var proffs i Italien men åkte hem och vann SM-guld i bandy med Örebro.
– Det finns de som säger att han var bättre på is, säger Arne Argus.
Det lär dröja innan folk slutar gå på annandagsbandy.
Kanske blir det över 30 000 i år igen.
Det här hittar man i en äkta bandyportfölj
Packat och klart.
I dag är det också julafton – för bandyfantasterna.
Sportbladet tog hjälp av Faluns bandyprofil Rolf ”Dajmen” Sjöö, 55, och packade en klassisk bandyportfölj.
Här är alla ingredienser:
Kaffe: En given bas i bandyportföljen.
Kaptenlöjtnant: Annandagsbandy utan något värmande är som kärlek utan kyssar.
Varm choklad: Även de yngre i familjen behöver något värmande.
Liten kvast: Vid stark sol kan det vara bra att sota ögonen med hjälp av en bränd kvast och slippa blänk från isen.
Bullens pilsnerkorv: Man vet aldrig hur lång en bandymatch varar?
Vedträ och näver: Behövs för att kunna koka korven.
Gamla matchprogram och en bandyboll: Bra att ha när folk på läktaren vill veta mer om hur sporten fungerar.
Flest spelare i Ryssland
Licensierade spelare:
Ryssland 250 000
Sverige 25 000
Norge 2 500
Finland 3 000
USA 1 000
Nässjö drog storpublik
Rekordpublik för annandagsbandyn:
1. 9051 Nässjö–Tranås 1966
2. 8151 Bollnäs–Edsbyn 2000
3. 6845 Bollnäs–Edsbyn 1998
4. 6295 Vänersborg–Villa 1975
5. 6063 Edsbyn–Bollnäs 1997
6. 6027 Hammarby–Motala 2000
7. 6016 Värmbol–Katrineholm 1974