”Bevakar våra medarbetare hela tiden”

Patrik Brenning

Arbetsgivaren om otryggheten: Har en kontinuerlig dialog

Konkreta hot via mail, brev och telefonsamtal. Dessutom män som söker kontakt rent fysiskt.

TV4:s sportchef Erik Westberg bekräftar den dystra verkligheten för Sveriges kvinnliga sportjournalister i etermedierna.

– I dag är det en mer utsatt situation jämfört med förr i tiden, säger Westberg.

I Sportbladets enkät uppger hälften av de kvinnliga sportjournalister i etermedia som svarat att säkerheten diskuteras otillräckligt eller inte alls på deras arbetsplatser. En beskriver hur hon upplever att alla ”fortfarande blir chockade när något händer vilket ger en stor osäkerhet för den drabbade”, en annan tv-profil som varit på flera av Sveriges största mediebolag uppger att hon aldrig haft en diskussion om säkerhet på någon av arbetsplatserna.

TV4:s sportchef Erik Westberg känner inte igen sig i den bilden utan uppger att frågan står högt upp på kanalens agenda.

– Vi tar väldigt allvarligt på om det sker något och bevakar våra medarbetare hela tiden. Om det kommer in anmälningar eller händer något så har vi väldigt tydliga säkerhetsrutiner internt kring hur vi ska hantera det och det sker en analys kring varje enskilt fall, säger Westberg.

”Kontinuerlig dialog”

Hur vanligt är det att ni tvingas koppla in den apparaten?

– Det är inget vi går ut med officiellt hur ofta det sker. Men vi bevakar kontinuerligt och finns där hela tiden.

Har ni proaktiva diskussioner kring säkerheten med era medarbetare?

– Vi har en kontinuerlig dialog hela tiden med våra medarbetare, framför allt nu när sociala medier växer som det gör. I dag är det en mer utsatt situation jämfört med förr i tiden då det kunde komma ett brev. Nu är det mycket enklare för någon att skriva på Twitter eller i ett forum. Så vi har självklart aktualiserat det här mycket mer med tanke på hur situationen ser ut.

Erik Westberg tror att sportjournalister är extra utsatta eftersom idrotten berör så mycket som den gör. Samtidigt upplever han inte att kvinnor är drabbade i stöttre utsträckning än män.

”Stort mörkertal”

– Nej, det gör jag inte. I första hand beror det på vilken yrkesroll man har snarare än kön eller bakgrund. Däremot kan typen av påhopp eller kränkning skilja sig beroende på kön och bakgrund. Jag tror det finns ett stort mörkertal och det är viktigt att vi inte bara viftar bort det. Där har jag som ansvarig ett stort ansvar att få mina medarbetare att känna sig trygga med att säga till om något sker, de får aldrig känna att något är för litet eller det här ingår i jobbet, för att anmäla.