Tidernas största draftfynd

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-07-07

Sportchansens Lars Nylin listar draftfynden i NHL

Från vänster: Luc Robitaille, Henrik Zetterberg och Henrik Lundqvist.

Rekordmånga svenskar valdes rekordtidigt vid NHL-draften nyligen.

Men många svenskar har valts sent och ändå nått toppen av ligan.

Faktum är att svenskar dominerar när Sportchansens Lars Nylin rankar de största draftfynden i NHL:s historia.

10. Dominik Hasek, vald som nummer 207 av Chicago Black Hawks 1983

Den förnämlige tjeckiske målvakten får representera alla öststatsspelare som jämfört med sina kompetenser draftades sensationellt sent. Chansen att få över en östspelare var innan murens fall för liten, och kostnaderna var för stora, för att man skulle våga ge bort dyrbara draftrundor för att kanske få dessa spelare. Chicago valde trots dåliga odds Hasek 1983. Men mycket riktigt: När han gjorde sina strålande år i NHL hade Blackhawks option gått ut och det blev Buffalo och Detroit som fick hans tjänster.

9. Daniel Alfredsson, vald som 133 av Ottawa Senators 1994

"Alfie" förekommer högt på åtskilliga nordamerikanska listor av det här slaget. Att gå från att han blivit vald i sjätterundan 1994, till att bli lagkapten, Stanley Cup-finalist och nå mer än 100 poäng under en säsong anses lika imponerande när man ser saken ur ett amerikanskt perspektiv.

8. Doug Gilmour, vald som nummer 134 av St Louis Blues 1982

Gilmour var under sin karriär en av de bästa defensiva anfallspelarna i NHL. 1993 ansågs han som allra bäst i den rollen och fick Frank J Selke Trophy. Men han kunde också göra poäng. Totalt blev det 1414 inklusive tre säsonger över 100 totalpoäng. Sådana meriter av en som draftats som nummer 134 kvalificerar till en hög position på listor som denna.

7. Henrik Lundqvist, vald som nummer 205 av New York Rangers 2000

Ett svenskt exempel på svårigheten att drafta unga målvakter. Henrik valdes som nummer 205 år 2000. Det var exempelvis 137 platser efter brorsan Joel. Vad som hände sedan vet alla som följer NHL. I dag tror många att King Henrik om några år kommer att toppa listorna över tidernas draftfynd.

6. Pavol Dimitra, vald som nummer 227 av Ottawa Senators 1993

Slovaken var ett sent val av Ottawa i draften 1993. Men klubben som fick nytta av Demitra blev St Louis Blues. Där hade han hamnat efter att ha bytts mot svensken Christer Olsson. Olsson gjorde senare fem poäng för Senators, Demitra blev en poängmaskin som bäst nådde 93 under en säsong...

5. Evgeni Nabokov, vald som nummer 219 av San Jose Sharks 1994

Att välja rätt målvakter är historiskt alltså det svåraste i draftkonsten. Det kanske bästa exemplet på det är kazaken Nabokov. Det tog sju år innan han blev ordinarie i NHL. Men då blev han å andra sidan en av ligans skickligaste.

4. Theoren Fleury, vald som nummer 166 av Calgary Flames 1987

De vanligaste missade guldkornen i NHL:s drafter är europeer och målvakter. Men även begåvade nordamerikaner missas. Ofta på grund av att de anses för småväxta för NHL. Fleury var (liksom Gilmour) en sådan. I Calgary och andra klubbar bevisade han förståsigpåarna rejält fel genom att spela ihop 1167 poäng på 1161 matcher.

3. Pavel Datsyuk, vald som nummer 171 av Detroit Red Wings 1998

Ryssen är en av många draftfynd av Detroits ansvarige för scouting i Europa, Håkan Andersson. Andra är Tomas Holmström (vald som nummer 257!) och ettan på denna lista. Minst lika märkligt som att Datsyuk inte valdes förrän nummer 171 är att han inte draftades överhuvudtaget åren 1996-97.

2. Luc Robitaille, vald som nummer 171 av Los Angeles Kings 1984

Han var för dålig skridskoåkare för att bli samma poängmaskin som senior som han varit som ung i Quebecs pojkligor. Det trodde i alla fall experterna. I själva verket blev Robitaille vald till rookie of the year, årets nykomling, och var vid karriärslutet med sina 1394 poäng den mest poängmakande vänsterforwarden genom tiderna.

1. Henrik Zetterberg, vald som nummer 210 av Detroit Red Wings 1999

Oavsett vad Håkan Andersson har för arvode av Detroit Red Wings så bör det fördubblas. Om valet av Datsyuk fick lysande utfall så var det av Henrik Zetterberg ren bingo. Den unge spelaren från Njurunda i Medelpad var lovande redan vid draftåret men försvann av någon anledning ur de flesta klubbars radar. Zetterberg är den lägst draftade spelare som gått vidare till att vinna Conn Smythe Trophy som NHL.s mest värdefulle spelare. "Hank" ses numera som en av ishockeyns bästa tvåvägsspelare alla kategorier.

Fotnot: På listan finns inga spelare som inte draftats överhuvudtaget. Bland dessa kan nämnas till exempel Adam Oates, Brian Rafalski, Sean Avery och Martin St Louis.

Se NHL på plats: