RGB: ”Tyskland är lite mer happening”

Per Bohman

Rolf-Göran Bengtsson om sin tyngsta motgång, att vara folkkär – och varför han väljer bort Sverige

STRÖMSHOLM. Rolf-Göran Bengtsson har skakat av sig besvikelsen i London – och storsatsar inför OS i Rio 2016.

Att han då hunnit fylla 54 spelar ingen roll.

– Visst håller inte särskilt många ryttare på när de fyllt 50. Men varför ska man sluta med något man tycker är kul? säger den folkkäre Jerringpristagaren.

Rolf-Göran Bengtsson sitter bekvämt i en röd sammetssoffa när Sportbladet träffar honom på en herrgård i Strömsholm. Ridsportens fixstjärna är hemma för att utbilda unga aktiva och deras tränare.

Han bär ljusbruna ridstövlar, sportar en sponsorjacka i diskreta färger och behandlas som en kung av ridsports-entusiasterna.

En handfull uppassare hinner ge Rolf-Göran fikabröd, mackor och kaffe, men också be honom ställa upp på idolbilder med beundrare under samtalet med Sportbladet. Efter intervjun knackar en ung tjej honom på axeln:

– Vill du ha skjuts någonstans?

Borta 270 dagar om året

Rolf-Göran spenderar bara ett handfull dagar per år i Sverige. 270 dygn lägger han på resande fot. De närmsta månaderna tar tävlingarna honom över hela världen.

På lugn skånska räknar han upp storstäderna:

– Helsingfors, Genève, Verona, Stuttgart, Abu Dhabi och London. Tyvärr ser man mest flygplatser och hotell.

Resten av tiden spenderar han ett par mil utanför Hamburg. Rolf-Göran har sin bas i den lilla byn Breitenburg.

– Jag flyttar nog inte hem till Sverige igen. Man vänjer sig så snabbt vid att bo utomlands, säger Rolf-Göran som gärna håller kändisskapet på armlängds avstånd.

– Det är skönt att få lite distans, att inte bo i Sverige.

Hur känns det att vara folkkär?

Rolf-Göran, som vann Jerringpriset förra året och är nominerad till ”Årets manliga idrottare” på idrottsgalan, blir röd om kinderna och bubblar upp i ett kort skratt innan han samlar sig:

– Vad ska man säga om det? Jerringpriset var ett erkännande från hela svenska folket att de gillar vad man håller på med. Jag får en hel del uppmärksamhet, men märker det inte så mycket i och med att jag bor i Tyskland.

Är det skönt?

– Jo. Det känns lite mer neutralt.

Vad gillar du bäst med Tyskland?

– Det är lite mer. Lite mer...happening där, säger han.

Inte så konstigt kanske, med tanke på att Rolf- Göran har sambon Evi Penzlin i Breitenburg.

– Hon delar hästintresset. Det är ett måste med tanke på mitt jobb. Hon tävlar också, men mest nationellt. Vi bor bra, och det är bara 50 mil hem till Sverige, säger Rolf-Göran.

Rolf-Göran var ett av få svenska guldhopp inför sommarens idrottsfest i London och 50-åringen berättar att han var ledsen efter den osannolika motgången i OS.

Hans trofasta häst Casall trampade på sig själv och drog upp ett litet svidande sår.

– Det är som om en människa skulle skada nagelbandet, det gör lite ont. Inget livsfarligt, alltså.

Skadan var så lindrig att hästen kunde tävla bara någon vecka senare.

Men ändå tillräckligt allvarlig för att Casall inte skulle klara av att hoppa i OS.

– Det kändes tidigt att han inte mådde bra, eller var riktigt på topp. Är det bra så tittar huvudet upp och fram, men han var lite hängig, och märkte nog själv att situationen inte var den allra bästa.

– Visst var man superbesviken. Jag hoppades ju in i det sista.

Samlade sig för medierna

När det stod klart att Rolf-Göran skulle tvingas dra sig ur höll han ett kort anförande.

– Det var bara att ta sig samman, givetvis. Jag fick förklara för hela pressen och alla runt omkring om vad som hänt. Det fick inte bli några oklarheter.

Du betedde dig statsmannamässigt. Var det inte svårt i samband med din värsta besvikelse i karriären?

– Klart det var tufft. Å andra sidan hade jag gjort ett par starter innan. Om det varit mitt första OS hade jag säkert inte kunnat ställa mig framför pressen. Då hade det känts tungt och totalt bittert, säger Rolf-Göran.

Du är 54 år gammal vid nästa OS. Ser du Rio i horisonten?

– Rio finns där. Än så länge känner jag mig okej och kroppen är som den ska vara. Jag har de rätta hästarna och är motiverad att fortsätta.

Du får många frågor om din ålder. Irriterar det dig?

– Nej, inte alls. Visst håller inte särskilt många ryttare på när de fyllt 50. Men varför ska man sluta med något man tycker är kul? säger Rolf-Göran.

RGB OM...

...fotbollslandslagets bragdmatch i Berlin:

– Den såg jag faktiskt. Vad spännande det var! Jag bor ju i Tyskland, så det var speciellt. Först var det nästan så att jag stängde av tv:n, första halvlek var så dålig av svenskarna. Fick sms med retsamma kommentarer från tyska vänner. Men efteråt var det ju inget prat. Vändningen visar att allt är möjligt.

...Springsteens:

– Jag fick uppdraget att ringa Bruce Springsteens dotter Jessica Springsteen för att få henne till Stockholm International Horse Show. Tyvärr tackade hon nej.

• Är hon talangfull?

– Hon rider fint och är väldigt duktig.

• Gillar du pappans musik?

– Det gör jag visst det. Jag är ingen musikfanatiker direkt, men honom tycker jag om.

...Global Champions Tour:

– Det är bara en tävling kvar nu. Jag ligger tvåa i den sammanlagda tabellen. En konkurrent har samma poäng, men har vunnit en tävling mer. Jag ska försöka knipa extra-poängen som behövs. Det blir en fin fajt.