Olssons glädjerus efter OS-guldet: ”Inte den blekaste aning”

Publicerad 2021-08-07

Sverige tog OS-guld i laghoppningen.

Då fick Radiosportens lyssnare följa med i kommentatorn Christian Olssons fullständiga glädjechock.

– Det är OS-guld, det är OS-guld! De hoppar från Tokyo till tidens ände, utbrister han.

Henrik von Eckermann, Malin Baryard Johnsson och Peder Fredricson tog OS-guld i laghoppningen. Efter att slutat på samma antal fel som USA i grundhoppningen avgjordes det i omhoppning. Fredricson var sist ut, och behövde rida på under 40,30 sekunder.

I Radiosportens sändning fick lyssnarna följa den spännande avslutningen – och glädjeutbrottet efteråt.

Kommentatorerna Christian Olsson och Maria Gretzer vågade inte hoppas på guld. Chansen var så ”minimal att den knappt går att se”, enligt Olsson.

”Utklassar alla”

Men Fredricson klarade av pressen. Glädjen i sändningen var sedan total.

– Det är guld, de klarade det, det är guld, det är guld, upprepade Olsson, precis när Fredricson och All In har tagit sig förbi mållinjen och lade sedan till:

– De hoppar rakt in i härligheten!

När den första lyckoreaktionen har lagt sig fortsätter Olssons hyllningar till det avslutande ekipaget.

– Peder och Pantern (smeknamn på All In, reds. anm.), härifrån till evigheten. Han hade ju en totalt omöjlig uppgift och så utklassar han alla. Det är ingen som tar honom i det här läget, säger Olsson.

Radiosportens Christian Olsson.

”Man bara gör”

När sändningen var över och känslorna svalnat något berättar Olsson för Sportbladet om stunden där guldet säkrades.

– Jag tänkte nog inte. I ett sånt läge tänker man inte, man bara gör. Pratar eller skriker. Det är väldigt ofta som jag efteråt inte har den blekaste aning vad jag har sagt. Ibland låter det ju inte klokt, och ibland ännu värre. Men man missar ju inte som lyssnare att det hände något bra, det var ett jävla skrikande, säger han med ett skratt.

Olsson har kommenterat ridsport i tio år. När nationalsången spelades, då kom tårarna.

– Det ska man ju inte berätta, för man ska vara neutral när man rapporterar för Sveriges Radio, så jag bad om ursäkt. Men det blev så. Det kändes bättre att berätta varför jag hulkar och har en hamster i halsen.