OS märkligaste gren: ”Över på 7 minuter”

Publicerad 2016-08-02

Lär dig ALLT om den nya, märkliga OS-sporten: reglerna, slaktaren

RIO DE JANEIRO. Vill du förstå OS nyaste sport kan det vara lättast att börja med något bekant.

Tänk dig att spela fotboll på en elvamannaplan, men bara i sju minuter per halvlek. Och bara med fem spelare i varje lag.

Rugby är en av världens största sporter. Den är vida överlägsen skidåkning, ishockey och andra idrotter i antal utövare, supportrar och tv-tittare. Fyra gånger var grenen med på OS under tidigt 1900-tal, men sedan föll den ur programmet och blev kvar i kylan.

Inte heller i Rio tävlas det i vanlig rugby.

I stället gör dess stökiga lillasyster premiär.

På engelska heter sporten rugby sevens, vilket är ett bättre namn än svenskans sjumannarugby. För sjuan syftar inte bara på antalet spelare utan på matchtid. Glöm femton man per sida, glöm de rafflade 40-minutershalvlekarna, i sevens möts sju spelare i sju minuter. På en lika stor, men mycket mer öde plan. Det är som att spela elvamannafotboll med mer än hälften borta, att skicka ut fem i varje lag.

Hur det ser ut?

I går sökte jag upp ett par nätsända matcher. De var kvicka och intensiva, som att glo in i en myrstack som just genomtrampats av en stövel. Det stångades och sparkades, slets och kramades, och allt var över strax efter att det börjat.

Ensamma på plats

För att bättre förstå hoppade jag in i en taxi och beordrade ut oss till flygvapnets vidsträckta grönområden i Rio de Janeiro. Två lag skulle träna: Frankrikes herrar som varit pådrivande i att övertala IOK om att släppa in dem och Spaniens damer som var de allra sista att kvala. Vilket pressuppbåd jag väntade mig!

Ja... vilket pressuppbåd? En timmes skumpfärd senare kommer vi fram till en öde anläggning. När en volontär förstår vilka vi är hissas ögonbrynen upp i hårfästet.

– Imprensa? Aqui?

I väntan på att spanjorskorna ska värma upp ringer jag Allan Mabon, ordförande i Stockholm Exiles och expertkommentator för tv-sändningarna från OS. Kunnigt rabblar han sportens ursprung, från en skotsk slaktares påfund i slutet av 1800-talet för att tjäna pengar – fler lag och matcher ger högre biljettintäkter – via ett sekels underläge mot 15-mannarugby, till små krusningar i världsidrotten i slutet av 80-talet.

– Sjumanna var något man spelade litegrann i Skottland, något man gjorde efter den riktiga turneringen. Skämt är ett starkt ord, men det var inget man tog seriöst utan mer ett tidsfördriv. Men så startade några britter i Hongkong och Dubai serier och så växte det, säger Mabon.

Populariteten i Asien snappades upp av internationella förbundet som startade en egen liga och instiftade VM i början av 90–talet. Man misslyckades med att slå sig in i London-OS 2012, men försökte igen efter att ha bjudit ner bland annat den svenska IOK-ledamoten Gunilla Lindberg till VM i Dubai.

Därför ingen ”vanlig” rugby

Ändå hänger frågan i luften. Varför inte spela ”riktig” rugby i stället?

– Rugby-VM tar sju veckor för att människokroppen inte klarar att återhämta sig snabbare. Sjumanna går att spela på två-tre dagar. Folk kommer att bli imponerade av farten, smällarna, det är rena gladiatorhistorien, säger Allan Mabon.

Okej, men upp till bevis då.

Sexton tjejer i rödgula linnen klampar ut på gräsmattan framför oss, de har tandskydd och ovala bollar under armarna. Skulderbladstatueringar, lindade ben, ­raka munnar.

Deras tränare har kort, lockat hår och en glugg mellan tänderna. Hon är runt 50 år och låter sin assisterande coach ryta när någon maskar. Det är brutalt högt tempo i solgasset. Tacklas du ner på knä måste du släppa bollen, men spelarna har en fallteknik som gör att de vrider sig i luften och kastar bollen bakåt precis innan de tar mark.

80 minuters hårdmangling, sedan pressas ispåsar mot fotleder och axlar. Höga skratt och stretchning.

”Vi kommer att vinna”

Jag slår följe med Elisabet Martinez Garcia bort från gräset. Hennes position kallas hooker och hon har enligt coachen en nyckelroll i de två första matcherna, de som spelas på lördag och sammanlagt tar en timme.

– Vi möter Frankrike och Nya Zeeland. De är favoriter men vi kommer att vinna, säger hon.