”Jag får knappt på mig strumporna”

Världens bäste pingisspelare berättar om risken att sluta som invalid, chanserna till guld och familjelivet

VÄLLINGBY.

Han reste sig på nio och chockade världen än en gång i OS.

Nu går han sin sista (?) rond i de stora mästerskapen och han tänker chocka igen.

I dag börjar EM och om en månad VM.

– Jag siktar på guld. Jag kan inte missgynnas av en lottning för jag kan slå alla.

I en stor intervju med Sportbladets Johan Flinck berättar Jan-Ove Waldner bland annat om guldchanserna, om kärleken och om risken att bli invalid.

Jan-Ove Waldner nyper till en forehand och avgör mot Mikael Appelgren: 16–14 i avgörande set i en stenhård femsetare.

– Det här skulle nog en 30–40 personer betala för att se, skrockar Waldner.

Säkert.

Men nu är vi bara tre: två reportrar och en fotograf.

Och det är vi tre som är yngst i lokalen – en mörk källare under en sliten idrottshall ute i Stockholms förorten Vällingby, alltså Ängby SK:s träningshall.

– Inte så glamoröst, nej. Men golvet är bra, säger

J-O.

På detta golv presterar de två pingislegendarerna, 39 respektive 43 år, stor pingis.

– Jag ser hur du kämpar, öronen står åt alla håll, säger J-O.

– Jo, det är ju inte som förr. Då kunde jag gå på halvfart, replikerar Äpplet.

Det har gått 32 år sedan Äpplet lät en åttaårig, mörkrädd, nybliven klubbkamrat med hemlängtan krypa ner i hans sovsäck på ett träningsläger i Nynäshamn.

De har varit bästa vänner sedan dess.

Äpplet har som vanligt hjälpt sin vän att finslipa formen inför ett stort mästerskap.

– Äpplet är den bäste jag kan träna med när jag är hemma. Han vet mina svaga sidor och är en av dem som returnerar mina servar bäst, säger J-O.

Det har gått 23 år sen de två möttes i sin första stora final: EM i Budapest.

Då vann Äpplet med minsta möjliga marginal: 21–19 i avgörande set.

Waldner har fått sin revansch många gånger om, men det är Appelgren som har flest EM–guld i singel: tre (1982, 1988, 1990).

– Det kommer jag aldrig att komma upp till, säger J-O.

Nej, för här i Vällingby förbereder sig världens bäste bordtennisspelare genom tiderna för sina sista två mästerskap: EM i Århus, som börjar i dag, och VM i Shanghai, med start den 30 april.

Men i Århus tänker han i varje fall fördubbla sin uppsättning EM–titlar i singel (den första kom 1996).

– Jag siktar på guld. Jag var ju bäste europé i OS. Då kan jag inte ha någon annan målsättning. Det är 20 gånger lättare för mig att vinna EM än VM, säger J-O.

”Jag kan slå alla”

Han är numera rankad elva i Europa och seedad först på plats åtta till 16 i EM.

– Jag kan få möta Timo Boll eller Vladimir Samsonov redan i åttondelsfinalen. Men jag har aldrig kunnat missgynnas av en lottning för jag kan slå alla. Det känns skönt att veta.

– Jag har 25 procent kvar till OS–formen. Men det kan räcka med att gå upp fem–tio procent till för att jag ska gå hela vägen i EM. Går jag å andra sidan ner nån procent kan jag åka ur i första omgången.

Efter två struliga månader med mycket resor och sjukdomar fick J-O ett bra landslagsläger i Köping förra veckan.

– Jag har nog gått upp 20–25 procent spelmässigt jämfört med före lägret.

Men det är svårare att toppa formen till ett EM eller VM än ett OS.

– Inför OS är det mindre turneringar och längre läger. Nu får vi pressa in lägren.

Det är för de stora mästerskapen J-O lever sitt pingisliv.

– Motivationen finns där alltid till stora mästerskap, säger han inför sitt sista EM (12:e) och VM (13:e).

För det är väl de sista, J-O?

– I normala fall är det så. Det är stor chans att jag bara spelar i Tyskland nästa år och inte i landslaget...då kan jag vila och ladda batterierna för att sen komma tillbaka till OS 2008.

Va?!

– Haha, nej citera mig inte på det. Jag kommer inte att spela i OS i Peking.

Men han kan inte garantera att VM i Shanghai är hans absolut sista mästerskap.

– Nej, inte till 100 procent. Jag vet inte...jag har inte planerat längre. Jag bygger i princip bara för nästa dag. Kör man bara på blir det som det blir och det brukar ofta bli det bästa för mig.

Därför snackar vi inte så mycket om VM ännu.

– Jag måste ta ett mästerskap i taget. Nu är det bara EM som gäller för mig.

Det där är nog den enda klyschan J-O drar till med under de tre timmar vi tillbringar med honom.

Han är inte medietränad, om man säger så.

Säger vad han tänker

Det är en ynnest att få intervjua J-O – han säger vad han tycker och tänker.

Som om att singelspelet börjar dagen efter lagfinalen på onsdag i EM:

– Så vi kan vi inte ta en jättefylla om vi vinner.

Eller:

– Mitt namn har nog aldrig varit större än det är nu, efter OS. Möter jag en kines i Kina vet jag att jag har 50 procent av publiken med mig...minst.

Och det låter inte kaxigt när han säger det.

Det låter.... tryggt.

I veckan förekom det uppgifter om att J-O skulle återvända till Kalmar och elitserien till hösten.

Men:

– Jag ska prata med Plüderhausen efter VM, jag stannar nog där.

I stället för landslagsspel och Pro Tour–tävlingar kommer han att satsa mer på uppvisningsspel samt jobba med svenska företag i Kina.

Men det är inte bara motivationen som sätter stopp utan också ryggen.

– Det är ischias och diskarna. Jag får knappt på mig strumporna på morgnarna, men sen blir det bättre under dagen.

– Spelar jag tre–fyra år till kan jag bli invalid. Jag vill inte bli som Thomas von Scheele som knappt kan röra sig. Jag vill kunna spela tennis och golf efter karriären.

Och ägna sig åt familjeliv kanske?

– Jag tar det som det kommer. Det är svårt att ha något riktigt när man reser så mycket. Jag är imponerad av dem som håller ihop det. Men kanske har det varit en fördel för mig i min karriär att inte ha någon familj.

J-O är en av de mest kända personerna i Sverige och rankas bland de fyra–fem största idrottsmännen vi haft. Men han har aldrig synts med någon officiell flickvän.

Vi förstår dock att det finns en kvinna i hans liv i dag.

– Men det är inget giftermål på gång, haha.

Men du är tillsammans med någon?

– Nja, jag vet inte vad jag ska svara. Jag bor inte ihop med någon. Det är privat. Vi får se vad som händer.

Som sagt: J-O Waldner bygger ju bara för nästa dag.

Men vi kan vara säkra på att han kommer att vara med i Peking 2008 – i någon skepnad.

Det här är J-O Waldner

J-O tycker till om...

J–O:s EM: