Slutspelet har fött ett nytt radarpar
Det har hela tiden pratats om radarparet Weinhandl/Mårtensson i Linköping.
Men slutspelet har fött ett till.
Tomas Surovy och Patric Blomdahl.
Och de leder med 6–4 i mål.
I går var de en av anledningarna till att Linköping utklassade Färjestad med 7–3.
Två mål av Blomdahl och 1+2 av Surovy.
Jag skulle vilja påstå att slovaken var den som vände den här matchen åt Linköping.
När Färjestad hade gått upp till 2–2 i andra perioden ägde de matchen.
Man satt bara och väntade på ledningsmålet. Då stack Surovy ut på en egen utflykt bakom kassen, åkte in i position till höger om Jonas Gustavsson och snärtade in 3–2.
Det visar Mårtenssons storlek
Det fick tillfälligt stopp på Färjestad, som hann kvittera till 3–3 i andra perioden.
Men de fick aldrig den viktiga ledningen. Och 4.11 in i den tredje gör Surovy på egen retur, plockar ner pucken och skickar den vidare till Blomdahl som gör 4–3.
Tala om att ligga bakom de matchavgörande målen.
Nu innebär inte det att Mårtensson/Weinhandl var dåliga på något sätt.
Men det är oerhört viktigt att ha andra som kliver fram, när motståndarna koncentrerar sig på att plocka bort de två stora stjärnorna.
Trots det gjorde Tony Mårtensson fyra assist i går, utan att man knappt märkte det.
Det visar verkligen hans storhet.
Och Weinhandl gjorde ett mål och spelade fram till två. Då kan man inte förlora.
Men jag ska inte glömma de smarta slitvargar som backar upp Linköpings radarpar.
Mikael Håkansson och Jocke Eriksson gör jobbet som skapar ytorna.
Jag trodde att Färjestad skulle vinna den här matchen, då man var mer inne i matchtempot efter bataljen mot Frölunda.
Nu ser jag plötsligt ingenting som ska kunna rädda värmlänningarna.
Mission Impossible för FBK
Dessutom har de två ljumskskadade målvakter i Jonas Gustavsson och Christopher Heino-Lindberg.
Det är en del av förklaringen till att Gustavsson släppte in sju av 25 skott i går. Att förlora på hemmaplan är också dyrbart.
Nu måste Färjestad förutom att vinna de två hemmamatcher man har kvar, dessutom vinna två av fyra matcher i Cloetta Center. Mission Impossible?
Det känns onekligen så.
Tony Mårtensson och Mattias Weinhandl till Ryssland. Jag förstår inte varför i så fall. Jag vill se Mårtensson och Weinhandl i NHL, se vad de kan göra i världens bästa liga efter succén här hemma.
De svenskar som sticker till Ryssland gör det av ett enda skäl:
Pengar.
Är det någon som säger något annat, kan jag garantera att han ljuger. Borta i Kazan, där Mårtensson kan spela nästa säsong, finns det bara en sak att glädja sig åt under alla mörka vinterkvällar.
Det är att räkna skattefria dollarbuntar.
Det känns fel och det kan i så fall vara början på en utvandringsvåg från den svenska elitserien. Svenska klubbar kan inte konkurrera med Ryssland vad gäller pengar eller skatteregler. I Ryssland är skatten tretton ynkliga procent, hur mycket man än tjänar.
Kommer inte att följa rysk hockey
Och med den nya ryska proffsligan nästa säsong, kommer det att satsas ännu mer olje- och gasmiljoner i hockeyn.
Men det gör inte att jag kommer att sitta uppe på kvällarna och titta på rysk hockey och följa hur det går förMårtensson.
S å bra är inte ligan.
Nej, satsa på en comeback i NHL i stället. Den ligan har ju utvecklats åt ett håll som borde gynna Mårtensson mer än då han senast var där.
Själv låg jag hemma framför tv:n i går, drabbad av samma förkylningsvirus som Modo drogs med inför slutspelet.
Nu förstår jag att de såg ut som de gjorde mot Timrå.
Jag undrar hur det verkligen står till med Foppa ... Och nu är Colorado plötsligt bara två poäng från en plats under slutspelsstrecket i NHL.
Gårdagens dragning var Mikael Karlbergs tunnel strax innan Leksands 4–0 mot Västerås. Det blev 9–1 till slut och Leksand är med i matchen igen. Söndag-tisdag är det dubbelmöte mot Mora då kvalserien vänder.
Då avgörs Leksands öde.