Fotbollens värsta RÖKARE

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-09-23

Lars Nylin listar 13 rökande fotbollsstjärnor och en tränare

Att vara fotbollsspelare på den allra högsta nivån kostar på.

Det betyder att du alltid måste tänka dig för, vad det gäller kost, alkohol och motion.

Men så finns det ju alltid de som struntar fullständigt i alla regler.

Sportchansens listmakare Lars Nylin ger dig här fotbollens ”Rökarelva” – spelarna som gärna tog sig ett bloss, men ändå var bland de bästa.

Fabien Barthez

Den franske målvakten ändrade inte sina rökvanor när han kom till Premier League och Manchester United. Efter att Barthez blivit utburen på bår i en bortamatch mot Southampton hittade bortalagets manager Gordon Strachan åtskillliga fimpar på sitt skrivbord. Det visade sig att Barthez placerats i Strachans kontor med sina smärtor och tröstat sig med ett halvt paket Gitanes.

Ronaldo

Ronaldo, brasseupplagan alltså, var en av toppfotbollens snabbaste. Detta trots att han ofta hade en viss trivselvikt. De extra kilona berodde dock knappast, som hos vanliga dödliga, på att han slutat röka...

Maradona

Vissa källor säger att Diego Armando kedjerökte genom hela karriären. Andra säger att han började kedjeröka när han slutat spela. Oavsett vilket så är det ingen större hemlighet att Maradona gärna testade jazztobak redan vid tiden för sina konstverk på planen. Maradona fimpade för gott först sedan han fått ett blodrött kort av Argentinas – och Kubas – ledande hjärt- och lungexperter.

Dario Hübner

Killen från nordligaste Italien var en märklig kombination av storbolmande barägare och effektiv skyttekung på toppnivå. Ännu som 35-åring gjorde han säsongen 2001/2002, 24 mål för Piacenza i serie A.

Robert Prosinecki

Kroaten Prosinecki var i sitt hemland lika känd för sitt kedjerökande som för sitt mittfältspel. När han 2001 blev Premier League-spelare i Portsmouth drog han efter krav från klubben ned på ovanan. Från 50 till ”bara” 20 om dagen. Han blev bara kvar en säsong.

Zinedine Zidane

2002 var ”Zizou” omslagsansikte för en EU-kampanj mot rökning med mottot ”Våga säga nej”. Inför VM-semifinalen mot Portugal 2006 fångades han njutningsfyllt sugande på en cigarett utanför fransmännens omklädningsrum. Ridå.

Preben Elkjaer

Den danske 1980-talsanfallaren var knappast hemlig med sin last rökningen. Gåtan var att han trots sitt ständiga bolmande kunde presentera ett forwardsspel som var bland det mest fysiska och uthålliga i sin generation.

Stan Bowles

Kultspelaren i dåvarande topplaget Quens Park Rangers hade inte bara spel och kvinnor bland sina laster. I slutet av karriären rökte han 80 Benson & Hodges om dagen. Föga överraskande gick mycket av hans lovande karriär upp i rök.

David Ginola

Den franske mittfältseleganten gjorde det mesta med stil. Om han nu nödvändigtvis skulle pyssla med något så dumt som rökming fanns det givetvis bara ett tänkbart märke, Gitanes.

Johan Cruyff

Det tog två by pass-operationer och minst en nära-döden-upplevelse innan det holländska geniet insåg att det inte höll att röka minst två paket om dagen. Numera är han talesman för en Katalansk antirökningskampanj.

Socrates

Den långa brasilianske mittfältaren hade ett antal karaktärsdrag som särskiljde honom från den genomsnittlige fotbollsspelare. Utöver faktumen att han var doktor i filosofi och organiserad vänsteraktivist rökte han två paket cigaretter – om dagen. Socrates är numera idrottsdoktor. Hur detta går ihop krävs nog en filosof för att förklara.

På bänken:

Osvaldo Ardiles

Ardiles följde exemplet från landsmän som Daniel Pasarella och kombinerade 40 rökpauser om dagen med att bli världsmästare.

David James

James medgav i en tidningsintervju att han rökt minst ett paket om dagen under hela sin karriär. Så även under träningar och taktikgenomgångar. Han avslöjade däremot inte om hans afrofrisyr någonsin tagit eld.

Coach:

Cesar Luis Menotti

Den långhårige argentinske mästarcoachen från 1970- och 80-talen drog i sig flera paket Marlboro – per halvlek. Legenden säger att Menotti ofta passerade 100-strecket – om dagen.