Sorgebeskedet
Kung Kenny abdikerar – det kan kosta ett OS-guld
LEIRIA. Att Kenny Jönsson slutar med hockeyn tar jag som ett sorgebesked.
En av de största svenska backarna genom tiderna lämnar hockeyn på tröskeln till OS i Vancouver.
Kung Kenny abdikerar och satsar på en civil karriär istället.
Det kan kosta Sverige ett OS-guld.
Jag trodde att Kenny skulle lockas att fortsätta med tanke på att han hade chansen att vinna ett historiskt tredje OS-guld i Vancouver.
Han var ju med redan i Lillehammer 1994 och de enda som kunde bli aktuella från det laget var Kenny och Peter Forsberg (och Foppa räknar jag absolut inte bort än).
Men Kenny kom tydligen till en gräns där han inte kunde hitta motivation nog att fortsätta. Rögle var enda alternativet för honom och han såg naturligtvis att nästa säsong skulle bli en ny kamp för att överleva, med tanke på de spelare Rögle tappat och de nya de fått.
Det är naturligtvis ett nederlag för Rögles nya tränare Gunnar Persson, men jag tror inte det var personkemi som fick Kenny att hoppa av.
Han är en sådan person som tar en allvarlig funderare och sedan bestämmer sig.
Sedan kan inget rucka det beslutet.
Nu har han tagit sitt sista beslut som hockeyspelare. Han behöver aldrig mer väga för eller emot.
När OS i Vancouver startar är fjärrkontrollen till tv:n det enda han kommer att hålla i handen. Jag hade önskat att det var en hockeyklubba.
Jag tror få har förstått vad Kenny betytt för Tre Kronor sedan han kom hem.
Han har alltid varit tillgänglig för ett landslag och Bengt-Åke Gustafsson har haft en av världens bästa backar att bygga laget kring.
Minimerade misstagen till noll
Nu senast i Bern spelade Kenny 13–0 med lika antal spelare på isen. Han vann VM:s plus/minus-liga. Och det var ändå en VM-turnering där Sverige släppte in rekordmånga mål.
Det säger det mesta om Kennys storhet.
Hans förmåga att minimera misstagen till i stort sett noll, hans lugn, hans erfarenhet, hans förmåga att läsa spelet och hela tiden ligga ett litet steg före alla andra.
Hade han spelat i Detroit hade han garanterat haft några miniatyrer av Stanley Cup-bucklan hemma i bokhyllan och förmodligen ett par Norris Trophys som NHL:s bästa back också.
Men det är ingenting man vinner om man håller till i botten av NHL.
Då är det svårt att få den uppskattning man förtjänar.
Har tackat nej till 100 miljoner
Han startade NHL-karriären i bottenlaget Toronto, men byttes bort till bottenlaget New York Islanders.
Han lämnade dem aldrig. Han skulle aldrig kommit på tanken att sticka eller begära en trade. Alltid lika trogen sina arbetsgivare.
Det är ju en aktuell debatt i NHL, där superstjärnan Dany Heatley meddelat att han vill lämna Ottawa Senators och inte gjort någon hemlighet av att han vill bort från klubben. Det har gjort honom hatad i hockeytokiga Ottawa och han fördöms i hela NHL för sin brist på lojalitet och totalt egoistiska hållning.
När Kenny Jönsson flyttade hem till Sverige igen mitt i karriären valde han moderklubben Rögle BK. Han kunde ha valt allting annat.
Jag vet inte hur många miljoner som Kenny tackat nej till i NHL och KHL på senare år, men han hade säkert kunnat tjänat uppåt 100 miljoner kronor på att spela någon annanstans än i sitt skånska Rögle.
Alla har velat ha honom.
Det fanns ryska klubbar som bjöd fem miljoner skattefria dollar häromåret. Nästan 40 miljoner kronor för en säsong.
Han har visat attt mycket inte alltid vill ha mer. Och ingen kan kalla honom svikare. Inte ens i Ängelholm.
Någon trognare hockeyspelare än Kenny Jönsson har aldrig funnits.
Jag minns en vinter för tio år sedan då jag åkte över och hälsade på Kenny på Long Island utanför New York.
Då var även brorsan Jörgen där, men bara på tillfälligt besök som det skulle visa sig.
Kennys gästfrihet är omvittnad, men när jag klev in i den hyrda lägenheten med utsikt över havet förvånades jag över att det stod framdukat med snacks och dricka och plats i finsoffan.
Det var som att komma hem till en kompis. Och det är väl vad umgänget med Kenny alltid känts som.
En väldigt bra kompis.
För alla.
Och jag lovar att tvätta bilen på Kennys nya biltvätt nästa gång jag är i Ängelholm.
Se det som ett löfte.