Flinck: Konkurrenterna skrattar säkert, men SOK gör helt rätt prioriteringar

Johan Flinck

Norge må vara den sista Sovjetstaten.

Men när det kommer till bonusar är det Sverige som står för socialismen.

Och det är en ”planekonomi” som fungerar.

En maskot från SOK – i tre olika storlekar dessutom, för det är ju ändå skillnad på ett guld och ett brons.

Och så 10 000 kronor från förbundet för ett guld.

Norskorna, tyskorna, ryskorna och de andra av Helena Jonssons största konkurrenter skrattar säkert i dag om de läser det här.

Hela vägen till banken.

Men skrattar bäst som skrattar sist.

SOK väljer att satsa på förberedelser, talanger och utveckling i stället för att ösa pengar över våra medaljörer.

– Även om vi hade haft 100 miljoner kronor till hade det inte blivit några bonusar. Vi hade satsat på att få fram ännu fler talanger i stället, säger SOK-sportchefen Peter Reinebo.

Och skidskytteförbundet är helt enkelt för fattigt för att dela ut några bonusar. Sponsorintäkterna uppgår till exempel till 8,5 miljoner kronor mot Norges 30 miljoner.

24 000 kronor – varje år

Herregud, de svenska åkarna får 24 000 kronor (som dessutom ska beskattas) i träningsbidrag varje år från sitt förbund och jag vet hur de snålar in på allt åt samma förbund: de väljer kranvatten i stället för en flaska mineralvatten till lunchen, de tvättar sina egna kläder på VM och de bor i lägenheter, där de lagar sin egen mat, under minst två världscupveckor per säsong.

Förutom den förbundssponsor som ger de 10 000 kronorna till en OS-guldmedaljör (och lika mycket till förbundet) finns det ytterligare tre sponsorer som har OS-bonusar inskrivna i sina kontrakt med skidskytteförbundet. Men de pengarna går alltså direkt till förbundet.

Jonsson får lika mycket som Domeij

Förbundet tar också 45 procent av prispengarna i nationscupen. Resterande 55 procent (i fjol 350 000 kronor för damerna och 240 000 för herrarna) delas broderligt och systerligt mellan åkarna. Totala världscupvinnaren Jonsson får alltså inte mer än 59:an Domeij även om Jonsson stod för kanske 80 procent av nationscuppoängen.

– Den socialistiska modellen, som en väl insatt förbundskälla säger till mig.

SOK:s system är väl också något av en socialistisk modell. Och jag tycker de gör helt rätt. Det är ju bara att titta på resultaten. I Turin senast, då Aco och de andra också fick nöja sig med en maskot, slutade vi sexa i medaljligan – före nationer som Norge, Schweiz, Sydkorea och Frankrike.

Och det är väl som Björn Ferry säger:

– Det är inte en OS-medaljör som behöver pengar, utan ungdomarna och juniorerna.

– I Sverige är det väl bara bankpersonal som får bonusar.