Läktarkatastroferna som vi aldrig kommer glömma

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-08-18

Sportchansens Lars Nylin om tio läktarincidenter som chockade fotbollsvärlden

Till vänster: Åskådarna på Hillsborough kläms fast under mötet mellan Liverpool–Nottingham Forest 1989. I mitten: Anhörigas blommar vid minnesplatsen efter Hillsborough-katastrofen. Till höger: Polis och räddningstjänst för bort skadade och avlidna människor från Heyselstadion 1985.

Fotboll är världens populäraste sport.

Men det stora åskådarantalet i kombination med bristande säkerhet har skapat flera tragiska händelser från läktarplats.

Sportchansens Lars Nylin berättar här om tio tragiska läktarincidenter som fotbollsvärlden aldrig kommer att glömma.

Liverpool–Juventus, 29/5 1985

Katastrofen på Heyselstadion i Bryssel 1985 är tyvärr långtifrån en av de värsta i fotbollshistorien. Men inramningen, en Europacupfinal som direktsändes över hela Europa, har gjort den till den mest famösa läktartragedin. Totalt avled 39 Juventussupportrar sedan de av Liverpoolfans trängts mot murar och trapphus på den slitna och föga säkerhetsmässiga arenan. Heysel revs slutligen, 1995, och fick ge plats för en helt ny arena, Konung Baudouin-stadion.

Bradford City–Lincoln City, 11/5 1985

Bara två veckor efter Heysel drabbades fotbollen av ännu en TV-sänd katastrof. En fimp i en plastmugg som slängts ner i skräp och smuts under en 77 år gammal träläktare. Detta var troligen orsaken till den tragiska branden på The Valley Parade. Totalt dog 56 i branden som uppstod med fem minuter kvar av första halvlek. De flesta av de omkomna hade vid en första mindre eld sökt sig till en korridor bakom och under läktaren. När en stor brand sedan bröt ut kvävdes de av rökångor och kunde inte fly eftersom ingångarna var låsta.

Nepalese–Bangladesh, 12/3 1988

Det fanns åtta utgångar på läktarsektionen. Men bara en var öppen när delar av 30.000 på Nationalstadion i Katmandu ville ut. Den officiella dödssiffran i Asiens största läktarkatastrof var 73, inklusive två poliser, men anhöriga identifierade senare ytterligare 20.

Rangers–Celtic, 2/1 1971

Derbyt "Old Firm" i Glasgow hjar alltid dragit mängder av åskådare. Matchen på nyåret 1971 var inget undantag. När Celtic helt i slutet gjorde 1-0 skyndade mängder av besvikna Rangers-fans ut ur Ibroxstadion. Efter att Rangers sedan kvitterat i slutsekunderna uppstod ett kaos som blev förgörande. Mötet mellan de som var på väg ut och sådana som ville tillbaka in i arenan satte igång en dominoeffekt där människor rasade ner i trapphusen. 66 förlorade livet, 140 skadades allvarligt.

River Plate–Boca Juniors, 23/6 1968

En låst utgång, "Puerta 12", orsakade den största tragedin under de alltid heta derbyna i Buenos Aires. När slutsignalen gick på El Monumental sprang åskådare mot en utgång somi vanliga fall brukade vara huvudutgången. Nu var den stängd och de längst fram krossades av de som tryckte på bakifrån. 74 dog och mer än 150 skadades svårt. Genomsnittsåldern bland de avlidna var 19 år.

Guatemala–Costa Rica, 16/10 1996

84 männiksor dog och 150 skadades allvarligt under ett upplopp under det centralamerikanska derbyt i Guatemala City.

Liverpool–Nottingham Forest, 15/4 1989

Katastrofen på Hillsborough i Sheffield är den värsta tragedin i engelsk fotboll. Några minuter in på semifinalen i FA-cupen oroades polisen av antalet Liverpoolsupportrar som ännu inte kommit in på arenan – man öppnade därför en extra entré. Följden blev ett tryck mot kravellstaket på läktaren Lepping Lane som dödade 94, senare omkom ytterligare två. Tragedin fick en omedelbar effekt på hela arenafrågan i England och indirekt i hela västvärlden. Efter Hillsborough ökade markant säkerhets-och sittplatskraven i all toppfotboll.

Heart of Oak–Asanate Kotoko, 9/5 2001

Med fem minuter kvar av Accraderbyt i Ghana ledde hemmalaget med 2-1. Frustrerade Asanate-fans började kasta flaskor och stolsäten in på planen. De möttes av tårgas som fick stora delar av 70.000 i arenan att försöka fly ut. I paniken trampades 126 till döds.

Peru–Argentina, 24/5 1964

Ett bortdömt hemmamål i slutminuten av en OS-kvalmatch tände gnistan som ledde till den värsta tragedin i sydamerikansk fotboll. Upploppet på Nationalstadion i Lima spred sig, till sist hade 318 omkommit och mer än 500 fått svåra skador. Efter matchen tog sig tusentals till presidentens palats för att protestera. Men inte mot säkerheten på arenan, det krav som skanderades var att matchen skulle förklaras som oavgjord.

Spartak–Haarlem, 20/10 1982

När publiken började lämna Spartaks arena i Moskva mot slutet av en Uefacupmatch dirigerades de av polis mot en smal isig trappa. Den var den enda utgången från östra läktaren på Luzhnikistadion. I det läget gjorde Spartak 2–0 och många ville tillbaka in på läktaren. Strax föll människor över varandra. Den officiella dödssiffran var 66. Men anhöriga och media ansåg siffran grovt i underkant. I dag anses det klarlagt att minst 340 dog vid tragedin, men i evig rysk desinformationsanda vägrar myndigheterna godkänna den siffan.