”12,8 sekunder som förändrade sporten för alltid”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-30

15 år sedan den svarta helgen på Imola – det blev en väckarklocka för F1

Tre dagar - tre olyckor. Det är 15 år sedan den tragiska helgen på Imola då Roland Ratzenberger (t v) och Ayrton Senna (mitten) fick sätta livet till. Rubens Barrichello (t h) klarade sin krasch med livet i behåll och kör fortfarande.

För 15 år sedan dog två Formel 1-förare under samma helg. En av dem var den största av alla, Ayrton Senna.

Dödsfallen skakade en hel värld. Men har också räddat livet på många av dagens stjärnor i Formel 1.

Här är historien om mardrömshelgen som förändrade Formel 1 för alltid.

”Någon kommer att dö i den här svängen om vi inte gör något”, sade F1-föraren Gerhard Berger till vännen Ayrton Senna när de gick genom Tamburello-svängen på den italienska Formel 1-banan Imola.

Helgen förändrade allt

Formel 1 hade inte drabbats av något dödsfall sedan 1982, då Ricardo Paletti dog under Kanadas Grand Prix. Han var det tolfte dödsfallet i Formel 1 sedan 1970 och 22:a totalt sedan Formel 1 grundades. Men helgen på Imola 1994 förändrade allt.

Fredagen den 29 april kraschade Rubens Barrichello, då i Jordan, våldsamt. Barrichello överlevde kraschen mirakulöst.

Lördagen den 30 april tappade rookien Roland Ratzenberger kontrollen över sin Simtek och kraschade. Ratzenbergers liv gick inte att rädda.

Söndagen den 1 maj startade kvalmästaren Ayrton Senna från i pole position för 65:e och sista gången. 12,8 sekunder in på varv sju kraschade Senna in i barriären i över 200 km/h. För tredje dagen i rad åkte läkaren Sid Watkins ut för att rädda en förare. För andra dagen i rad var det inte möjligt.

National Geographics dokumentär Seismic Seconds: The Death of Ayrton Senna slog fast att det var ”12,8 sekunder som förändrade motorsporten för alltid”.

Stjärnor tänkte sluta

Några av de största stjärnorna övervägde att lägga av, bland dem Gerhard Berger. FIA insåg att säkerheten behövde prioriteras hårt. Det gick inte att kompromissa. Bo Runbjörk från Anderstorp satt 1994 och sitter fortfarande i FIA:s bankommission som inspekterar alla banor.

– Vid den tidpunkten tyckte man att banorna var säkra. Men det var naturligt att man reagerade när det hände en sådan sak som hände på Imola, säger Bo Runbjörk.

Olyckorna var startskottet på en satsning på ett säkrare Formel 1.

– Efter olyckorna på Imola byggdes också banan om för att få ner farten. Banorna överhuvudtaget är mycket mer förlåtande om man kör av i dag. Vi har fått en ny syn på banor och teknik.

Förarna varnade själva för Tamburello. Finns det några dödsfällor i dag?

– Nej, då skulle vi inte godkänna banan. Det är mycket säkrare. Bilarna utvecklas och banorna måste följa efter.

Hårdare syn

Den svenske Formel 1-domaren Lars Österlind talar om en hårdare syn på aggressiva förare.

– Om man orsakar en kollision är det mycket hårdare bestraffning nu.

– Imola var en väckarklocka av stora mått. Säkerhetsarbetet som gjorts under många år räckte helt enkelt inte.

En väckarklocka

Viasat Motors Formel 1-expert Eje Elgh var på plats på Imola 1994 och såg först vännen Roland Ratzenberger och sedan Ayrton Senna köra ihjäl sig. Elgh säger att dödsolyckor kan inträffa när som helst även nu för tiden, men tycker att det hänt mycket sedan 1994.

– Det går inte att jämföra. I dag är säkerheten mycket högre. Kunskapen är mycket större, man har lärt sig av alla olyckor.

– Imola var ett wake up call. På grund av att det var Senna fick det extremt stora följder i medvetandet runt om i hela världen. Det faktumet att det var två, och att det kunde varit tre, gjorde att säkerheten prioriterades.

Fram till i går på Hungaroring hade förarna under 2009 varit förskonade från allvarligare olyckor.

Följ ämnen i artikeln