En uppvisning i världsklass
Alfelt: Skoglund får förmodligen gå någon titelmatch nästa år – han är mogen att utmana de bästa
NYKÖPING. Erik Skoglund tittade på mig från ringen sekunderna innan matchen mot Derek Edwards skulle starta. Han log och blinkade med vänster öga.
Vad menade han? Han som alltid brukar vara supernervös inför sina matcher. Var han för en gångs skull stensäker och cool?
Erik gav svaret med tio snudd på perfekta ronder mot den tuffaste motståndare han någonsin mött. En uppvisning i världsklass.
Allt för många mäter boxningsskicklighet i antalet knockouter, men knockouter är något som kommer av sig själv och som inte säger så värst mycket mer än att man har ett medfött vinnarvapen. Visserligen det viktigaste och mest bekväma vapnet att ha, men det säger inte att man är mest komplett eller den bäste yrkesmannen.
Erik Skoglund startade som så många andra sin karriär som en knockoutmaskin. Det gör man för att man möter enklare motstånd, det finns ingen mening i att sätta upp nybörjare mot kompletta rutinerade yrkesmän innan karriären ens tillåtits att komma igång. Därför radas KO-vinsterna ofta upp.
När Skoglund väl fått möta bättre och tuffare motståndare har han utvecklat en taktisk stil som är lika vinnande. Han analyserar noga sina blivande opponenter, lägger upp en matchplan och följer den, vilket inte är lätt eftersom man har en kille som gör allt för att spräcka den mot sig i ringen.
Vänsterjabben – ett vapen
Erik Skoglunds långa irriterande vänsterjabb är ett världsklassvapen. Den sitter i ansiktet klockrent gång på gång och bryter ner motståndskraft, suger energi ur den som ständigt träffas när han är på väg fram för att försöka göra något offensivt.
Lennox Lewis bröt sönder Mike Tyson med sin vänsterjabb i Memphis. Vladimir Klytjko har krossat motståndare i drygt ett årtionde med sin precisa långa vänster.
En vänsterjabb av Skoglunds kvalitet är ett vapen att bygga en världsklassresa på men den fungerar inte som enda vapen. För att bli den bäste av alla måste man slå ut motståndare också.
Därför var det positivt att se den hårda höger som Erik plötsligt började skicka iväg från rond sex och framåt. Den träffade Edwards klockrent flera gånger men amerikanen tog emot den, grinade illa men stod upp ändå. Det var märkligt men det visar också att Erik Skoglund måste vässa sitt nya vapen ytterligare. Träffen måste bli ännu mer klinisk med all kraft från kroppen bakom den.
Kan bli ett fantastiskt år
Det är fortfarande en lång väg upp till den absoluta världstoppen med Sergeij Kovalev och Adonis Stevenson som de absolut farligaste motståndarna men Erik är som sagt bara 24 år och har framtiden för sig. Han kan ta sig upp till och sen hålla sig kvar i toppen i tio år.
Förmodligen matchar Sauerland Skoglund till någon form av titelmatcher under 2016. Erik har visat att han är mogen för dem, det finns flera att utmana under de två absolut bästa.
Anthony Yigit imponerade stort när han på tre ronder malde sönder förre världsmästaren DeMarcus Corley. Den rutinerade amerikanen insåg att han inte hade en chans och gav upp en sekund in i fjärde ronden. En vettig insikt. Varför fortsätta i en match som bara kunde resultera i en massa stryk.
Yigit är snudd på lika nära stora titelmatcher som Skoglund är och jag tror att även Anthony får en titelmatch under 2016 som kan bli ett fantastiskt år.
Oscar Ahlins snabba KO-seger var spektakulär och gladde verkligen eftersom Stockholmaren är en fantastiskt underhållande boxare när han har självförtroendet att plocka fram alla sina finesser.
