”Såg personligen fem personer bli mördade”
Uppdaterad 2012-04-10 | Publicerad 2012-03-26
Legendaren avslöjar mörka hemligheter från karriären
Doyle Brunson har varit med om en hel del under sitt 81-åriga liv.
Nu talar pokerlegendaren ut om några av sina mindre roliga erfarenheter.
”Jag såg personligen fem personer bli mördade” skriver han på sin blogg.
Doyle Brunson är en av pokerns verkliga legendarer. Han var den första spelaren som tjänade 1 miljon dollar genom turneringsspel, och har vunnit hela tio World Series of Poker-armband.
Under sin långa karriär har han alltså varit med om en hel del. Och allt har inte varit roligt.
Såg flera mord
På sin blogg berättar han nu om några otäcka händelser från sin tidiga karriär. Som 24-åring spelade han i Fort Worth. Texas, på en gata som kallades för Exchange Avenue.
”Jag såg personligen fem personer dödas på den gatan innan jag lämnade och hörde om många fler mord” skriver han.
Han avslöjar även att han blev rånad under pistolhot fem gångar, och berättar utförligt om ett av dessa rån:
”Just den här natten spelade jag en lowball-match i en biljardhall. Dörren som ledde in till rummet slogs in och fyra uniformerade polismän stormade in med dragna vapen” skriver han, och fortsätter:
”Vi försökte skydda oss själva mot att rånas och vi hade en kille med ett hagelgevär som satt på en hög plattform bakom bordet. Men när han såg de uniformerade poliserna släppte han, av förståeliga skäl, vapnet. Vi var vana att bli arresterade och tagna till polisstationen och betala en bötessumma för att ha gamblat. Det var en risk man fick ta när man spelade illegal poker”.
”Riktiga rånare”
Men så var det alltså inte denna gång.
”När de här killarna började ta vara pengar från bordet och sökte igenom oss för att hitta mer förstod vi att dessa ”poliser” i själva verket var riktiga rånare.”
”Min bästa vän på den här tiden var Sailor Roberts som hade ett hemskt humör då han blev arg, vilket inte var speciellt ofta. Sailor började svära och vägrade att ge dem sina pengar. Vi försökte hålla tillbaka honom men en av tjuvarna tog sig fram till honom och slog honom med pistolen och slog ut en av hans framtänder. Därefter försökte ingen rädda några pengar. Rånarna flydde och vi hörde aldrig mer om dem. På Exchange Avenue blev såna här saker aldrig rapporterade till den riktiga polisen. Vi accepterade det som ett pris vi fick betala för vår livsstil”.