Franziska van Almsick - publikens favorit

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-08-04

Tyskan är tillbaka i triumf efter sju svåra år

BERLIN

Det var det perfekta slutet.

På en saga som gått började som en succé för en 14-årig supersimmerska.

Som i sju långa år har handlat om misslyckanden och prestationsångest.

Men som nu fått en upplösning ingen kunde ana.

När Franziska van Almsick i går kväll slog sitt eget åtta år gamla världsrekord på 200 meter grät hon floder av glädjetårar.

Och hela världen grät med henne.

Alla hoppades.

Ingen vågade egentligen tro det.

Nytt världsrekord

När den tyska superstjärnan slog fingrarna i kaklet på bana fem i Berlins simhall och tittade upp på tiden på resultattavlan var det ett faktum.

Hon hade slagit sitt eget, närmast oslagbara, världsrekord.

- Alla sa att jag skulle slå världsrekordet, men själv trodde jag inte att jag skulle klara det, säger hon.

200 meter frisim var finalen på en vecka som i tyska ögon bara handlat om en enda tjej.

Inget kunde stoppa henne

Och trots tre tidigare guld var det gårdagens final - och världsrekordförsök - som alla väntade på.

- Det blev en enorm press. Jag mådde dåligt hela dagen före loppet och kunde inte ens äta, berättar Franziska efter loppet.

Men väl i vattnet kunde inget stoppa henne.

Hon slog rekordet - som ingen annan tjej ens varit i närheten av under de åtta åren - med 14 hundradelar.

När Franziska slog rekordet första gången, 1994, var hon ett 16-årigt underbarn som dominerade världssimningen fullständigt.

Nu är hon en 24-åring som gått igenom fler misslyckanden och mörka år än många kan bära.

Men åter igen är hon en världsstjärna.

- Med så här stora framgångar är det knappt att man tänker på hur svåra de senaste sju åren har varit, säger Franziska.

Tårarna flödade

Under alla år i rampljuset har hon varit en till synes iskall person. Men efter finalloppet kunde hon inte stoppa tårarna.

De vällde fram redan när hon lämnade vattnet och på bassängkanten föll hon ihop och grät.

Stora tunga tårar av lycka, lättnad och glädje.

Henning Johannesson

Följ ämnen i artikeln