Duplantis om folkets kärlek: ”Är en lättnad”
Uppdaterad 2021-05-12 | Publicerad 2020-12-31
När Armand Duplantis, 21, valde Sverige var han rädd att inte accepteras.
Nu är han Sveriges mest populära idrottare.
– Det är en lättnad, allt har löst sig bättre än jag någonsin kunde tro, säger han.
Det är lite drygt fem år sedan ”Mondo” Duplantis valde den svenska landslagsdräkten inför sitt första internationella ungdomsmästerskap i colombianska Cali. Kopplingarna fanns där med mamma Helena, somrarna hos mormor och morfar i Avesta och storebror Andreas insatser i blågula linnet.
Men i takt med att höjderna blev högre, kändisskapet större så fanns det också en genuin oroskänsla över att han aldrig riktigt skulle bli en del av det svenska idrottsfolkhemmet. Att inte riktigt höra till samma gemenskap.
– Det var en oro, absolut. Att jag inte skulle bli accepterad. Men det här visar ju på ett 180 grader motsatt utfall. Jag kan verkligen inte tacka det svenska folket nog för hur de välkomnat mig, säger han från vinterhemmet i Lafayette.
”Coolt att framstå som schysst person”
Ja, när Sportbladet och Demoskop frågat ett representativt urval av det svenska folket om vilka aktiva idrottare de tycker bäst om så har 32 procent haft ”Mondo” bland sina tre val. Det är 12 procentenheter mer än delade tvåorna Zlatan Ibrahimovic och fyrfaldiga vinnaren av utmärkelsen, Charlotte Kalla.
– Det är riktigt coolt. Just att det inte handlar om prestationen främst utan att jag framstår som en schysst person. Man vill ju alltid framstå som en bra person så det är kul att folk gillar mig.
– Det är en slags motivation också, när folk verkligen gillar det du gör vill du göra det för dem.
Det är klart att ett år där man slår två världsrekord och dessutom raderar ut Sergej Bubka ur rekordböckerna kommer att göra skillnad på ens stjärnstatus och popularitet.
Men Armand Duplantis manager Daniel Wessfeldt är trots alla sina år i branschen närmast tagen av det som pågår just nu. För honom är nästan ”prissäsongen” mer hektisk än tävlingsditon. Washington Post, CNN och mängder av stora mediebolag står i kö för att få prata med världens bästa manliga friidrottare (ja den utmärkelsen har han också vunnit). Senare samma dag som vi pratar ska han göra en insats i Indiens största tv-kanal. Enligt Daniel Wessfeldt med någonstans runt 200 miljoner tittare.
– Äh, jag vet inte så mycket om det. Det var något i Indien ja... vi får ta det som det kommer, säger han själv.
Men du stannar aldrig upp, reflekterar över hur galet det låter från utsidan att lite oförberedd dyka in i ett tv-program i Indien med hundratals miljoner tittare?
– Ja... det är vad det är. Jag bara hoppar och så händer det andra saker, skrattar han.
”Hoppar jag inte högt bryr sig ingen”
Så, varför är du så populär tror du?
Han suckar och skrattar till på samma gång. Bara för man gått obesegrad i ett år och blivit bäst genom alla tider så blir det tydligen inte lättare att prata om sin egen förträfflighet.
– Alltså för det första så handlar det om att hoppa högt. Hoppar jag inte högt så bryr sig ingen, vilket är rimligt. Men annars försöker jag bara vara en bra kille, genuin. Alltså jag försöker inte heller direkt, jag tycker väl bara att jag är helt okej som person och gillar folk det ska jag nog bara fortsätta så.
Du är extra populär i ett åldersegment enligt undersökningen, vilket tror du det är?
– Hm, intressant. Jag gissar på 30–40 år.
Nej, det är 65+. 52 procent har valt dig bland sina tre där.
– När du säger det är det faktiskt inte överraskande. Folk i den åldersgruppen kommer fram till mig hela tiden, det känns som att alla i den åldern vet vem jag är.
Är du dröm-barnbarnet?
– Jag antar det...
När du blir gammal nog att ha barnbarn och ska berätta om en grej från 2020 runt julmiddagen, vad blir det för historia?
– Alltså första världsrekordet var ju coolt. Det kommer jag aldrig glömma.
– Men det har varit ett så galet år, bara några veckor senare var jag tillbaka här och helt instängd. Min äldsta brorsa Andreas kom hem för han kunde inte jobba som vanligt, baseballsäsongen stängde ner så min andra brorsa Antoine blev också kvar här och alla vänner från skoltiden kom också tillbaka hit. Det var verkligen en märklig och galen tid, det kändes som en låtsasvärld de där första veckorna. Ibland känns det fortfarande inte som det är på riktigt men just när det tog fart... det kommer jag nog berätta om för mina barnbarn.
Känslosamt besök
Det och ett besök i Avesta. Där finns rötterna och också symbolen som alltid knutit ihop honom med Sverige, en 13 meter hög dalahäst. Bredvid den finns nu en hyllning till hans första världsrekord på 6,18.
– Att se den efter säsongen i år, det var ett stort ögonblick. Mamma har alltid haft dalahästar här hemma och när vi var i Avesta på somrarna som barn tyckte jag alltid det var så coolt med den där gigantiska statyn. Att komma dit nu och se sitt eget namn där bredvid var känslosamt. En känsla av att nu är jag verkligen accepterad här.