Anrell: Jag har aldrig gillat påhoppen – Salo är en hjälte
Sportbladets krönikör: Men vakterna runt honom såg mera ut som vakter på en skoldans med Eric Saade
Jodå, Tommy Salo blev utbuad och hånad – på det sätt som nästan bara Tommy Salo kan bli i svensk hockey.
Dessutom förlorade hans Leksand – på det sätt som nästan bara Leksand kan förlora i svensk hockey.
Fast det där var väl en smärre överdrift, kanske.
Det finns ju faktiskt ett lag till som är lika dåligt på att vinna trots enorma förväntningar och en enorm budget och det är självklart Malmö – olycksbröderna i denna desolation row som stundtals kallas hockeyallsvenskan.
Malmö förlorade igen med inte särskilt imponerande 3–1 mot Troja. Jesper Mattsson såg ut som en trojansk häst i Malmö där han satt i utvisningsbåset under de perioder när han skulle leda Malmö.
Leksand med Tommy Salo i båset såg rätt sorgliga ut, de också, när de gästade Oskarshamn i det som i förhandsreklamen kallats århundradets hatmatch i östra Småland.
Polisen i Oskarshamn har skyllt på lokala media som hetsat – och antagligen har de en viss poäng där. Media i Sverige älskar att skapa hatmatcher i allmänhet och att skapa symbolladdade matcher i synnerhet om Tommy Salo är inblandad.
Salos bås var omgivet av vakter som försökte se så där lagom hotfulla ut mot lokalbefolkningen. De lyckades de väl inte riktigt med. Jag tyckte de såg mera ut som vakter på en skoldans med Eric Saade än som ett gäng killar som skulle skydda en svensk hockeylegend mot ursvenska råskinn.
Gör det inte för pengarna
Salo hälsades dessutom med en banderoll som återvann Färjestadslegenden Per Ledins gamla påhopp på Salo. Ni minns hans ord om att ”Nu är råttet mågat tjockis” från slutspelet 2006.
Det funkade bra som banderoll också.
Jag vet inte om Salo blev påverkad. Han har hört värre – och framförallt är han van, intill uttråkningens gräns, vid alla dessa påhopp.
Jag har aldrig gillat det där. Salo är en hjälte för mig. Han ledde Sverige till ett OS-guld och ett VM-guld. Han sysslar med hockey 2011 för att han älskar sporten. Inte för pengar. Sånt har han så det räcker. Han tjänade över 100 miljoner under några fina år i NHL. Det är mer än hela Oskarshamns trupp tjänar på 20 år.
Uppladdningen var annars klassisk.
Häftig hyllning av Oskarshamn
Gris-Ryno hetsades det mot också. Det är Johan Rynos smeknamn i Oskarshamn. Han har också svikit. Han är Leksands poängkung, i den mån man nu kan tala om kungar i detta land av taktlösa polskor och smuligt knäckebröd.
Ryno har gjort 21 poäng på 30 matcher.
Pelle Prestberg har bara gjort tolv poäng på 25 matcher. Han saknades i går. Höftskada. Hans poängspel i Färjestad förra säsongen har saknats hela året i Leksand.
Tommy Enström, Michael Raffl och JVM-stjärnan Filip Forsberg saknades också. Mark Hurtubise är småsjuklig.
Oskarshamn ser kompakta ut i år.
Hemmapubliken nynnade ”Oskarshamn våran stad” och undrade stillsamt övermodigt om det inte trots var rätt bra att man släppte Salo till Leksand och om Småland kanske rent av kommer att ha tre lag i elitserien nästa säsong.
Laget har faktiskt fem raka vinster nu.
Är det kört nu för Leksand?
Självklart inte. Det är bara en poäng upp till Västerås och direktplats i kvalserien.
För Malmö är det värre. De har bara en plats ner till att inte ens få play off-plats.
Men för båda lagen gäller att det måste skärpa sig. Precis så som Växjö gjorde förra året. Båda trupperna borde kunna det om de inte var så förbannat nonchalanta och arroganta.
Det har de inte råd med länge till.
Häftigt i går i Oskarshamn var också att se att även en liten klubb kunde hylla en klassisk spelare som Alexander Johansson som fick sin tröja nummer 12 hissad upp i taket. Och lika häftigt var det att Leksands tappra klack kontrade på tjockis-banderollen genom att skrika ”OS-guld” som en påminnelse om sin tränares storhet och hans och Peter Forsbergs guld i OS i Lillehammer 1994.
Så det så.