Hårt avslut för Rosetta på komet

Rymden. Så blev Rosettas saga all. I dag skickades den sista signalen från rymdsonden innan forskarna lät henne kraschlanda in i den komet hon under två år observerat och fotograferat. Aldrig tidigare har en sond kommit så nära en komet som nu.

Klockan 13.20 på fredagen mottogs den sista signalen från den europeiska rymd-sonden Rosetta till rymdcentret i tyska Darmstadt. Vilket innebar att den planerade kraschlandningen på kometen 67P/Tjurjumov-Gerasimenko lyckats.

– Det var en blandad känsla av glädje, stolthet och lättnad. Att vi fortsatte att få signaler och data från hela landningen i 14 timmar, då sonden sänktes 20 kilometer från omloppsbanan ner till ytan, berättar Gabriella Senberg Wieser, rymdforskare vid institutet för rymdfysik i Kiruna.

Många data

I två år har sonden närstuderat kometen och mycket data har samlats på hög, men det dagliga jobbet med sonden har tagit så mycket tid att forskarna ännu inte hunnit ta itu med datan som samlats in. Ett resultat som redan är känt är dock att det vatten som finns på kometen, inte är ett vatten liknande det som finns på jorden. Vilket motsäger en gammal teori inom rymdforskningen om att det var kometerna som förde vattnet till jorden.

Rosettas sista stund i rymden kommer däremot att ge unik information, då det är första gången någonsin en sond lyckats skicka data ända inpå ytan till en komet. Så här långt visar bilderna mest något som liknar en grusgång.

"Låg höjd"

– Det finns en hel sekvens av bilder, från väldigt låg höjd, den sista togs fem sekunder innan Rosetta slog ner på ytan. Man kan se hur stora stenarna är, vilken form de har, hur många de är exempelvis. Då kan man ta reda på hur kometen bildats en gång i tiden och vad som driver aktiviteten när den kickar iväg gas och damm från ytan. Så man kan få mycket information från bilderna, om man vet vad man ska titta på, säger hon.

TT