Risk för repris i spanska valet

Spanien. Det spanska valet i december slutade i ett dödläge som aldrig gick att rucka på.

Faran finns att historien upprepar sig efter nästa veckas nyval.

Det senaste halvårets fruktlösa försök att bilda regering har fått mången spanjor att fråga sig vad landets politiker egentligen håller på med.

– Det här blir ett test för den politiska elitens förmåga att göra tuffa kompromisser, säger Niklas Bremberg, statsvetare och Spanienexpert på Utrikespolitiska institutet, till TT.

Förra veckans stora väljarundersökning från CIS, motsvarande SCB i Sverige, visar att inget parti blir stort nog att regera på egen hand.

Antingen måste en minoritetsregering släppas fram eller - vilket aldrig skett i Spanien - en koalitionsregering bildas.

Det lutar således mot nya segslitna regeringsförhandlingar efter valet den 26 juni.

Nytt vänsterblock

Öppningar gavs inte i veckans tämligen slätstrukna partiledardebatt i tv, valrörelsens enda med de fyra största partierna: Konservativa PP (tillförordnat regeringsparti) och socialdemokratiska PSOE samt uppstickarna vänsterrörelsen Podemos och mittenpartiet Ciudadanos.

Valets huvudspår är arbetslösheten, EU:s näst högsta efter Grekland, och korruptionen som solkat "de gamla" partierna PP och PSOE.

Däremot har den känsliga frågan om Kataloniens planer på självständighet hamnat lite i skymundan.

En ny faktor sedan valet i december är valalliansen Unidos Podemos mellan Podemos och Förenade vänstern (IU) där bland annat kommunister, gröna och feminister ingår. Syftet med Unidos Podemos är att bättre utnyttja valsystemets mandatfördelning för att bli större än PSOE.

– Det kanske inte nödvändigtvis öppnar upp låsningen, men det skakar om lite grann. Framför allt ställer det PSOE inför ett ännu mer tufft dilemma, säger Niklas Bremberg om denna valtekniska samverkan.

Dubbla budskap

Unidos Podemos har kört om PSOE i mätningarna och Podemosledaren Pablo Iglesias upprepar dagligen vad PSOE står inför: Antingen släppa fram eller bilda storkoalition med PP alternativt ingå pakt med Podemos.

Båda optionerna garanterar interna ramaskrin i ett PSOE vars mardröm är att sluta lika marginaliserat som det grekiska systerpartiet Pasok.

PSOE-ledaren Pedro Sánchez avvisar den självsäkre Iglesias inviter, varnar för "extremvänstern" och pekar på de röda fanor med hammaren och skäran som har svajat på Unidos Podemos valmöten.

– Å ena sidan säger Podemos att vi är inte farliga, vi är som socialdemokrater. Å andra sidan säger man sig vara det parti som ska förändra Spanien i grunden. Det är en stor motsättning mellan de budskapen, konstaterar Niklas Bremberg.

Kräver nystart

Tillförordnade premiärministern Mariano Rajoy (PP) ber väljarna betänka att Spanien efter krisåren nu är en av EU:s snabbast växande ekonomier. Han lovar sänkta skatter - samtidigt som statsskulden är den högsta på 20 år och Spanien riskerar EU-sanktioner för offentligt överspenderande.

En borgerlig koalition mellan PP och Ciudadanos då? Inte trolig. Dels lär inte mandaten räcka, dels gjorde partiledaren Albert Rivera häromdagen helt klart att Ciudadanos inte kommer att stöda Rajoy på något sätt:

– Vi kommer bara att vara med i en regering om den har rena händer, sade han med PP:s korruptionsskandaler i åtanke.

TT