Olja och identitet göder konflikten om Kirkuk

Irak. Det oljerika Kirkuk har länge beskrivits som en potentiell krutdurk. Men spänningarna handlar inte bara om ekonomi - utan också om en identitetskamp i det etniskt splittrade området.

Kirkuk har återigen hamnat i hetluften. På pappret står provinsen under centralregeringens kontroll men kurderna - som de facto styr sedan 2014 - hävdar att den har varit del av en kurdisktalande civilisationen under minst 2 000 år. Men Kirkuk är också hemvist för många andra befolkningsgrupper.

– Det är en oerhörd mångfald, både religiöst och etniskt, även med Mellanösternmått mätt, säger Ingmar Karlsson, tidigare generalkonsul i Istanbul och författare till en bok om Kurdistan.

Under sin tid vid makten försökte den irakiska diktatorn Saddam Hussein "arabisera" Kirkuk genom att tvångsförflytta turkmener, kurder och assyrier. Efter Baathregimens fall har många kurder återvänt - fler än vad som tidigare bodde där, hävdar turkmener och araber som inte vill tillhöra en kurdisk region.

"Tickande bomb"

2007 skulle frågan om Kirkuks framtid avgöras i en folkomröstning, som både araber och turkmener gjorde klart att de tänkte bojkotta. Planerna omgärdades av hot om våld och sköts sedermera på framtiden.

– Frågan om Kirkuks status kom upp till ytan efter Saddams fall och har varit en tickande bomb sedan dess. Situationen är oerhört komplicerad, säger Karlsson.

Numera finns flera konkurrerande framtidsvisioner bland befolkningen. Kirkuk som hjärtat i en framtida självständig kurdisk stat är en av dem, vilket Iraks tidigare kurdiske president Jalal Talabani tydligt belyste när han kallade staden "vårt Jerusalem". Men Kirkuk har också en central ställning i exempelvis den turkmenska historien.

– För oss turkmener är Kirkuk en viktig del av vår identitet, vi ser det lite som vår huvudstad i Irak. Men sedan 2014 har den kurdifierats, hävdar Hayat Jajo Lööv, ordförande för Svensk-irakiska föreningen.

Mycket av diskussionerna kring Kirkuks status kretsar kring dess omfattande energireserver - i provinsen finns ett av de största oljefälten i Irak. I genomsnitt exporterar kurderna 600 000 fat olja per dag i egen regi, varav 250 000 kommer från de tre fält som de har kontrollerat i Kirkuk, enligt nyhetsbyrån AFP.

Tog kontroll 2014

Oljan lockade också Islamiska staten till området när extremistgruppen drog fram över Irak 2014. Den irakiska armén misslyckades med att försvara Kirkuk, i stället ingrep kurdisk peshmerga som sedan tog över kontrollen av Kirkuk.

Ett sätt att försöka lösa spänningarna skulle kunna vara att ge provinsen en särskild ställning inom ett federalt Irak, som en egen region med en maktdelningsmekanism som omfattar övriga befolkningsgrupper, enligt Ingmar Karlsson.

– I den kurdiska regionens författning står det beskrivet att det här är en del av irakiska Kurdistan. De kallar det för sitt Jerusalem, men om det går riktigt illa riskerar det snarare att bli ett Sarajevo.

TT