Vetenskap inget för Trump

USA. Hillary Clinton och Donald Trump är ett omaka par med olika uppfattningar på flesta områden.

Men skillnaderna är extra stora vad gäller synen på vetenskap, klimat och miljö.

Där skiljer det ljusår mellan de båda kandidaterna.

De två stora vetenskapstidskrifterna i världen, Science och Nature, har båda tagit upp ämnet. De konstaterar att Clinton har ett omfattande vetenskapsprogram och stöder allt från klimatåtgärder till naturskydd och stamcellsforskning.

Trump däremot talar knappt om vetenskap över huvud taget. Men han har sagt att han, om han vinner valet, kommer att se till att USA hoppar av klimatavtalet som världens länder nyligen enades om i Paris.

Han har upprepade gånger kallat vetenskapen om klimatförändringen en "bluff".

Han har också utnämnt Mike Pence som sin vicepresidentkandidat, en kreationist som avvisar evolutionsteorin och som vill lagstifta mot stamcellsforskning på mänskliga embryon.

– Pence är till för att locka röster från värdekonservativa, högerkristna grupper, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Blanck påpekar att de värdekonservativa i USA länge har varit misstänksamma mot Trump. Han behöver alltså en vapendragare från de djupt kristna leden.

Djup klyfta

I USA har den fristående organisationen Science Debate ställt ett antal frågor till presidentkandidaterna. Svaren visar hur djup klyftan är mellan Clinton och Trump.

Clinton säger att det är nödvändigt att satsa mer pengar på forskning, om USA ska behålla sin tätposition på vetenskapens område. Trump säger att forskning kräver resurser, men han nämner inte hur den ska finansieras.

På klimatområdet vill Clinton fullfölja den politik som Obama initierat: mer solkraft, öka energieffektivisering, bensinsnålare fordon. Hon utlovar 60 miljarder dollar till olika åtgärder.

Trump däremot, säger att han är osäker på om stora resurser bör läggas på klimatåtgärder. Han säger att det "kanske" är bättre att lägga pengarna på sjukdomsbekämpning och ökad matproduktion.

– Vi vet inte om han skulle göra allvar av sitt hot att lämna Parisavtalet. Men han talar för en ganska stor grupp amerikaner som är mycket skeptiska till internationella avtal över huvud taget, säger Dag Blanck.

Konspiration mot USA?

I den gruppen tenderar vissa att se klimatfrågan som en tänkbar konspiration mot USA, nästan som ett sätt att smyga in planekonomi i det amerikanska samhället.

– Klimatfrågan har blivit en del av frågan om vilka värderingar som ska vägleda landet, säger Blanck.

Den största skillnaden mellan de två kandidaterna gäller dock frågan om naturskydd och biologisk mångfald. Clinton vill öka skyddet för miljöer och arter. Trump säger rakt ut att naturskyddet i USA styrs av särintressen. Han vill ge delstaterna ökad makt över naturresurserna, något som många fruktar ska leda till ökad exploatering av naturområden.

Det finns förstås också områden där de båda kandidaterna är eniga. Båda vill exempelvis se ökade satsningar på USA:s rymdprogram. Men generellt gäller, som Nature skriver, att de båda är "en värld från varandra" på vetenskapens område.

TT