Politisk splittring i hbtq-frågorna

Stockholm. När partiledarna möttes i den första debatten efter sommaruppehållet var det för att diskutera hbtq-frågor under Pridefestivalen i Stockholm. Ett politikområde där de traditionella blocklinjerna utmanas och lojaliter ställs på tvärs.

Samtliga partiledare deltog i debatten utom Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson, som inte var inbjuden. Däremot fanns både Sissela Nordling Blanco från Feministiskt initiativ och Anna Troberg från Piratpartiet med vid podiet på Pridehuset.

Partiledarna pressades på svar i en rad sakfrågor och det blev tydligt att Kristdemokraterna går på tvärs med övriga allianspartier. Exempelvis är KD tillsammans med Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet motståndare till surrogatmödraskap.

– Vad händer om någon ångrar sig? Det finns massa komplexa situationer som kan uppkomma som inte är lyckade, säger KD-ledaren Göran Hägglund.

Centerpartiets Annie Lööf är däremot för surrogatmödraskap, liksom Folkpartiet.

– Vi tycker inte att politiken ska hindra människor från att skaffa barn, säger Lööf.

Även i frågan om båda kvinnor i ett lesbiskt förhållande ska räknas som juridiska föräldrar, oavsett hur deras barn blivit till, råder oenighet. Samtliga partiledare utom Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund säger ja till en ny, könsneutral föräldraskapspresumtion.

– Jag tycker att det är väldigt komplicerat, säger Hägglund.

Jonas Sjöstedt och Anna Troberg förstår inte resonemanget.

– Varför ska mina rättigheter vara så mycket svårare än dina?, frågar Troberg, som själv är homosexuell, och får rungande applåder.

Fredrik Reinfeldt anser dock inte att splittringen i Alliansen innebär något problem, men medger att frågan om exempelvis surrogatmödraskap "möter svåra avvägningar".

– Det framgick att det fanns flera partier som har olika uppfattningar. Det finns spänningar i alla de politiska alternativ som står.

Däremot är samtliga partier nu eniga om att transpersoner bör läggas till i lagen om hets mot folkgrupp. Det kan dock bli verklighet först 2018, eftersom det till viss del handlar om ändringar i grundlagarna och därmed kräver ytterligare ett riksdagsval innan de kan börja gälla.

TT