Statsvetare: Timeout luddigt begrepp

Politik. Kent Ekeroth (SD) är inte den första politiker som tar en timeout.

– Egentligen är det ett väldigt luddigt begrepp, säger statsvetaren Andreas Johansson Heinö.

När Kent Ekeroth meddelar att han tar en timeout från justitieutskottet gör han det i en hyfsat lång tradition inom svensk politik. Första gången begreppet användes var 1995 när Mona Sahlin (S) meddelade att hon skulle ta en timeout efter den så kallade Tobleroneaffären.

– Det är ett begrepp som har myntats och använts av politiker tidigare, utanför Sverigedemokraterna. Det finns tillhands, det är en bild av att man kan gå åt sidan en stund, säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare och medarbetare på den borgerliga tankesmedjan Timbro.

Han tycker att "egentligen är det ett väldigt luddigt begrepp".

– I det här fallet verkar det vara lite konstigt använt också eftersom Ekeroth ska vara kvar som riksdagsledamot. Det är bara en position i utskottet han lämnar tillfälligt. Det ligger också i timeoutens natur att man förväntas komma tillbaka.

Enligt Johansson Heino är det ett sätt för politiker och partier att själva försöka styra händelseförloppet.

– Man säger att "nu har vi tryckt på paus, nu kan ni sluta jaga oss". Man försöker vinna tid, helt enkelt. Det är inte självklart att man ska respektera det från den granskandes sida.

Begreppet timeout finns inte i riksdagsordningen. Däremot kan en ledamot begära ledigt från sitt uppdrag.

TT