Dna-skydd stoppar inbrotten

Brott. Att dna-märka sina prylar håller tjuven borta, visar ett unikt projekt i skånska Staffanstorp. Bostadsinbrotten minskade med nära 40 procent sedan en fjärdedel av kommunens hushåll omfamnat den nya tekniken.

En butelj med dna-märkning kostar drygt 500 kronor i handeln. Sedan är det bara att dutta den genomskinliga lacken med en pensel på smycken, datorer och vad helst man inte vill bli av med. Några tydliga dekaler för tjuvarna att ta del av på utsidan av huset och åtgärderna är effektiva, enligt polisen.

– Ju fler i ett bostadsområde som använder märkningen, desto jobbigare blir det för tjuven, säger Göran Landvall, sakkunnig på bostadsbrott vid polisen, och en av personerna bakom "Staffanstorpsmodellen".

Använts i 15 år

Dna-märkning började användas i Sverige redan under tidigt 2000-tal. Men då var det vågen av värdetransportrån polisen riktade in sig mot. Att märkningen också skulle vara effektivt mot bostadsinbrott är en idé polisen hämtat från England.

Efter ett par mindre pilotprojekt valdes för ett år sedan Staffanstorp ut för att testa tekniken i stor skala på en hel kommun. Invånarna engagerades, och nu skördas framgångarna.

– Resultaten för en brottförebyggande åtgärd tar lite tid, och det är det vi har sett i Staffanstorp. Det har tagit ett år. Men nu ser vi att det faktiskt gör skillnad, säger Landvall.

På ett år har inbrotten i Staffanstorp minskat med 37 procent. Dna-märkningen avskräcker därför att stöldgodset blir spårbart och svårt att sälja vidare. Ingen hälare med självaktning vill befatta sig med prylarna om de är märkta. Märkningen innebär också att polisen får det betydligt enklare att hitta ägare och klara upp fallen när stulet gods dyker upp.

Kommer öka kraftigt

Totalt har runt 50 000 hushåll i Sverige redan dna-märkt sina inventarier. Och statistiken talar sitt eget tydliga språk. Endast runt 10-20 av dessa hushåll har utsatts för inbrott. En försvinnande liten andel jämfört med landet i stort. Och polisen tror att användandet kommer att öka kraftigt redan under nästa år.

– Det är klart som tusan att när folk får upp ögonen för detta så kommer de förstå att det här är bra, säger Landvall.

TT