”Det är så vi vaskar fram nya idoler”
Malin Wollin om Hammarbys elitsatsning för sexåringar
Förra veckan var rubrikerna många och stora om Hammarbys elitsatsning för sexåringar. Wendelas krönikör reflekterar om diskussionerna som varit.
”Ååå buhu, det är så viktigt att vi gör som i andra länder! Varför måste föräldrar vara så ANALA och gnälla, fattar de inte att det är så här vi vaskar fram våra nya idoler, måste det bli tjabb hela tiden?”
Detta prat om elit och talang och storspelare. Hur många av fotbollsspelande barn blir ens en allsvensk spelare? Mindre än 0,5 procent? Fotboll är en gigantisk spruta med nyttig medicin rakt in i samhällets röv. Kan ansvariga, som verkar sakna social kompetens samt innehållsrikt liv, förstå att fotboll är livsviktigt. Fotboll kan vara bryggan från ett socialt och ekonomiskt utanförskap in i en värld där alla är lika mycket värda (så länge man beter sig juste)
Fotboll är en oerhört billig sport och det är lagandan man är ute efter. Att känna gemenskap utanför hemmet och skolan.
Om man som förälder har ett barn i ett fotbollslag så tror man väl inte på allvar att de ska bli Zlatan bara för att man ”skjutsar jättemycket” och att pappas lilla gullegris blir uttagen vid sex års ålder?
Är det rätt eller fel med elitsatsningar för barn? Det beror väl alldeles på vem man frågar.
För de barn som är för långsamma, för feta eller för talanglösa är det nog lätt att hålla sig för skratt när man som sexåring får veta att man inte håller måttet. Herregud det finns barn som inte ens är nattorra vid sex års ålder.
Att göra skillnad på barn som är så små är cyniskt och att skylla på att det ser ut så här i andra länder är så ryggradsbefriat.
I Japan går barnen i skolan 240 dagar om året och drivs på stenhårt av sina föräldrar för att klara konkurrensen.
VI MÅSTE GÖRA SÅ I SVERIGE!