”Vilken fotjävel ska jag stå på?”

Malin Wollin

Malin Wollin är uppfostringsförvirrad

Rädda barnen säger: ”ett auktoritärt och odemokratiskt synsätt på barn fått fäste i den svenska politiken och journalistiken”

Ja, så är det, en del föräldrar har dille på skämshörnor och guldstjärnor. Eller så är det käpprätt åt helvete åt andra hållet.

Jag får spunk på föräldrar som står och matar sina små barn med val. ”Vill du ha den röda eller den blå tröjan?” ”Jag eller du?” ”Nu eller sen?” ”Den eller den?”

BESTÄM. Du är föräldern.

Barn ska inte välja, små barn vill inte välja. Små barn vill att mamma och pappa säger till och håller fast vid det.

Vi har kommit till ett antiklimax i detta barnuppfostrankalejdoskop där man inte vet om man ska koncentrera sig på de gula plupparna eller de gröna.

Och mitt i detta antiklimax står jag, vet bäst-Malin, och undrar vilken fotjävel jag ska stå på.

Är jag för hård nu? Är jag för slapp nu? Vilken uppfostran kommer ge barn med höga betyg och stort sportintresse; som Joachim, och vilken uppfostran kommer ge skolkande barn i rökrutan med noll intresse för någonting alls; som jag?

Denna uppfostringsförvirring är ytterligare ett tecken på att vi skaffar barn bara för att vi ska. Vi skaffar barn och så vet vi inte vad vi ska göra med dem.

Jag vill vara föräldern, jag vill vara mamman som bestämmer. Men hur vet jag att jag inte kör över barnen och hämmar dem i deras utveckling?

Och varför är himlen blå?

Var tar universum slut?

Vad är meningen med livet?

Meningen med livet är att få barn och känna att man gjorde ett förbaskat bra jobb tjugo år senare.