"Min son har migrän"

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2002-08-19

Nätläsarna egna berättelser om de stressade barnen

Jag har 3 barn. Min yngsta dotter heter Michaela och är 9 år gammal. Hon tycker att det är stressigt både i skolan och på fritids.

Det är många barn i klassen och det blir högljutt. Läraren hinner inte med alla och det stressar också barnen. De måste hinna göra vissa saker men hinner aldrig få hjälp. På fritids är det väldigt många barn på liten yta.

När hon kommer hem har hon ofta ont i magen, ont i huvudet och mår dåligt.

Vi hade en jättejobbig vår då hon inte ville gå i skolan. Hon klagade ofta på huvudvärk direkt på morgonen och grät ofta för att hon kände sig stressad.

Vi gick till skolsyster som inte verkade ta det hela på allvar. Hon skulle kontakta lärarinnan men vi fick aldrig någon återkoppling på det hela.

Idag börjar skolan igen och man är orolig att det skall upprepa sig igen. Hur skall en lärarinna hinna med 28 elever med så många olika behov?

Tjejerna syns och hörs oftast minst och får därför minst uppmärksamhet. Jag är verkligen orolig för min dotter och hennes hälsa.

Lena

Stressen har utvecklats till den nya folksjukdomen. Den kryper allt längre ner i åldarna. Min son brukar få migränanfall i skolan då och då. Migrän är stressrelaterat.

Rustan

Nej mitt barn, 15, är inte stressat. Hon fick växa upp i en, liten, begränsad värld (i stan) som hon kunde förstå och behärska.

Samma lekplats, samma badplats, samma affär osv. Detta gjorde henne trygg. Vi läste massor med sagoböcker, inga stressande TV-program, gick timslånga skogs/parkpromenader och fantiserade om allt vi såg.

Inte så utvecklande och spännande för mig kanske, men jag fick igen det senare, i en stark, lugn, trygg och ostressad dotter.

Dagens barn får för mycket stimuli för tidigt.

Eva

På våra barns dagis blev stressen och barnens ovilja att åka dit mer och mer påtaglig med tiden. Allting skyldes på "resurserna" men nu jobbar det tre karlar mer sedan februari -2002. Trots att personalantalet är detsamma, är barnen helt förändrade och atmosfären betydligt lugnare. Framför allt märks det på barnen att de har blivit mer trygga och har lärt sig att lösa konflikter sinsemellan bättre.

Detta kommer nog att sticka i många läsares ögon men det går inte att blunda för det och noncha bort det utan vi

måste arbeta hårt för att få tillbaka våra efterlängtade karlar till barnomsorgen om vi vill ha en tryggare framtid.

Eva

Jag tror att barnstress är något som vi föräldrar verkligen kan göra nåt åt. När barnen kommer hem från dagis/fritids så behöver de koppla av och inte ringa en kompis direkt för att leka. Barnen måste sitta ner i lugn och ro, kanske spela på datorn en stund, sitta och äta middag lugnt och stilla.

I vår omgivning finns det föräldrar som direkt efter fritids åker runt och hälsar på, låter deras barn ringa runt till kompisar för att leka. Jag anser att dessa barn visar upp ett stressymptom. De är bara 6 år gamla och de orkar inte köra på hela dagen och dessutom hela kvällarna. Helt sjukt. Dessutom behöver inte 5-6 åringar ha för många aktiviteter om kvällarna. En aktivitet en kväll i veckan, tex simskola eller gympa. Det räcker.

Det här är något som borde tas upp på BVC, på förskolan på föräldramöten, och det ofta så att föräldrarna verkligen tänker sig för.

tvåbarnsmor med barn i förskoleåldern

Jag är farförälder till två underbara tjejer i 5 -1,5 års åldern som trots mycket förståndiga föräldrar är stressade i sitt sätt att fungera.

Speciellt den äldre som fladdrar från ena aktiviteten till den andra utan att avsluta någonting. Allt bara accelererar.

Tar sig även uttryck att kan aldrig i lung o ro fullfölja någonting utan att ständigt nya projekt dyker upp.

Tror att föräldrars dålig samvete och naturlivtvis ambitioner skapar situationen . Tennis - balett - teater - kamrater - golf - baka - lilla syster - dagis - delatagnde i alla vuxna övningar alltifrån kräftskivor till sociala söndagsmiddagar.

Ibland när det blir för mycket för 5 åringen - kommer frågan " kan jag inte få sova över hos Er farmor o farfar och så har vi en myskväll tillsammans.

Bara existera - finnas till - kanske läsa en saga - kanske titta på PIPPI-video - kanske sätta sig ner o rita !

Olov

Läs mer:

Följ ämnen i artikeln