Så svarar polisen om nätstalkning
Publicerad 2012-10-05
Ett år efter införandet av lagen om olaga förföljelse har närmare 900 anmälningar gjorts. Under årets första halva gjordes 463 polisanmälningar om olaga förföljelse – men bara 39 gärningsmän identifierades och 38 åtal väcktes.
– Det är synd att lagstiftningen inte har fått större verkan, säger Åsa Berggren, kriminalinspektör och utredningschef för våld och hot i nära relationer.
För ett år sedan infördes en ny lag om olaga förföljelse, även kallad stalkning, som likt kvinnofridslagen skulle slå ihop mindre allvarliga händelser till ett brott med högre straff. Systematiskt förföljelse, kartläggning och att smyga sig på någon fysiskt eller på nätet kan med den nya lagen ge upp till fyra års fängelse.
Hur många av anmälningarna som gäller förföljelse på nätet finns det inga siffror på, enligt BRÅ.
– Är man aktiv på nätet bör du räkna med farorna. Risken att bli hotad och förolämpad är nog större där än i fysiska livet. Men de är lika allvarliga brott oavsett var eller hur de begås och ska tas på lika stort allvar, säger Åsa Berggren.
Hur kommer det sig att så få anmälningar leder till åtal?
– Åklagarna har ingen praxis att gå på och är förmodligen osäkra på vad som faller in – hur många ofredanden, hur grovt det ska vara och under hur lång tid det ska ha pågått för att det ska räknas som olaga förföljelse.
Trots att så få polisanmälningar leder vidare till åtal är det viktigt att polisanmäla.
– Även om gärningspersonen inte döms för olaga förföljelse så kan han eller hon bli dömd för enstaka brott. Och främsta syftet är sällan att sätta gärningspersonen i fängelse utan att få skydd. Personskydd kan du få vid behov redan innan någon är dömd, säger Åsa Berggren.
Fotnot: Siffrorna kommer från Brå.