Förstföderskor rädda att föda
Publicerad 2012-12-14
Ny studie: Många barnmorskor anser att de saknar tillräcklig kunskap för att hjälpa kvinnorna
Var femte förstföderska känner svår rädsla inför förlossningen.
Samtidigt anser många barnmorskor att de saknar tillräcklig kunskap för att hjälpa dem, visar en studie från Linköpings universitet.
– Majoriteten av barnmorskorna inom mödravården anser att det behövs speciell kompetens för att stötta kvinnorna, säger Birgitta Salomonsson, doktorand i medicinsk psykologi vid Linköpings universitet.
Antalet kvinnor som lider av svår rädsla inför sin första förlossning har ökat de senaste tio åren, enligt en enkätstudie från Linköpings universitet som riktade sig till barnmorskor i Sverige.
– Vi vet också att fler kvinnor pratar om sin rädsla i dag, men fortfarande finns det kvinnor med svår förlossningsrädsla som inte identifieras under graviditeten. Barnmorskorna kan säkert göra mer för att fånga upp och hjälpa dem, säger Birgitta Salomonsson som själv arbetat som barnmorska i många år.
Rädslan som påverkar kvinnornas dagliga liv under graviditeten är vanligare bland kvinnor med tidigare psykisk problematik, de som är sjukskrivna eller lågutbildade. 10 procent av de tillfrågade barnmorskorna uppgav att rädslan är ett generationsfenomen och att den är vanligast bland 80-talister.
– Media och internet tros ligga till grund för den ökade rädslan bland förstföderskor. En förklaring är att man inte ifrågasätter vad som står på nätet och tror att allt är sant.
Saknar kunskap för att stötta
95 procent av barnmorskorna inom mödravården ser det som sitt ansvar att identifiera rädslan, samtidigt som drygt 60 procent sa sig sakna tillräcklig kunskap för att stötta kvinnorna.
– En del barnmorskor tyckte att kvinnor med svår rädsla ska få individuell föräldrautbildning och majoriteten ansåg att rädslan minskar om de får göra studiebesök på förlossningen under graviditeten. Men på många ställen har man dragit in på sådana besök av olika anledningar, säger Birgitta Salomonsson och fortsätter:
– Majoriteten av barnmorskorna på mottagningar ansåg att svårt rädda kvinnor ska få stöd av barnmorskor som är specialutbildade och remitteras till specialistmottagningar, så kallade Auroramottagningar.
”Var mer medmänniska än expert”
Wendelas kolumnist Malin Wollin är gravid i åttonde månaden med sitt fjärde barn. Hon håller inte med barnmorskorna i studien om att specialistkunskap alltid behövs.
– Kompetensen som behövs går aldrig att få i skolbänken. Ofta vågar vi inte berätta om vår oro inför andra i föräldragruppen. Därför måste barnmorskorna förekomma det och direkt lyfta de lite mjukare frågorna, kanske genom att berätta om sina egna förlossningar. Det är genom att vara mer medmänniska än expert och ge lite extra omsorg som rädslor kan minskas, säger Malin Wollin och fortsätter:
– Är man sjukligt rädd måste man givetvis få professionell hjälp men det viktiga är att ta reda på varför förlossningsrädsla bland kvinnor ökar. Det blir ju knappast farligare.
Malin Wollin har fött sina tre barn vaginalt och ser kejsarsnitt som en allra sista utväg om något skulle gå fel.
– Det är som att sätta en prispeng på sitt eget huvud att lovorda den vaginala förlossningen men den sätter igång en massa bra saker i kroppen, till exempel amning, och det är den enda positiva smärtan vi känner i livet. I dag verkar det som att många väljer kejsarsnitt för att slippa smärta och inte som en nödlösning. Vad gör det att förlossningar gör ont, livet gör ju ont hela tiden, säger Malin Wollin och fortsätter:
– Många tror att det är en hel vetenskap att föda barn och blir rädda att de inte ska klara av det – men det är bara att lägga sig ner på golvet och göra det. Vi måste lita på sjukvården och våra kroppar, det är naturligt att föda barn vaginalt. Jag brukar tänka: "Hur gör räven i skogen?".