”Hon kommer aldrig bli någon snygging”

Uppdaterad 2013-07-12 | Publicerad 2013-07-11

Kritikstorm efter tenniskommentaren: Skulle aldrig hända manliga idrottare

BBC-BLUNDER Radiokommentatorn John Inverdale uttalade sig om Wimbledonvinnaren Marion Bartolis utseende. Nu har mediaföretaget bett om ursäkt.

”Inte någon snygging”, sa en BBC-journalist om Wimbledonvinnaren Marion Bartoli och på Twitter haglade föraktfulla om­dömen.

- Det är knappast troligt att liknande kommentarer skulle fällas om en manlig idrottare, säger idrottsforskaren Helena Tolvhed.

Helena ­Tolvhed.

När fransyskan Marion Bartoli just vunnit Wimbledonfinalen i lördags och kramade om sin pappa frågade den brittiske BBC-journalisten John Inverdale retoriskt radiolyssnarna: ”Tror du att Bartolis pappa sa till henne när hon var liten: du kommer aldrig bli någon snygging, du måste kämpa.”

Manligt ”område”

Kvinnliga idrottare har alltid fått utstå att bli ­granskade utifrån sitt utseende menar Helena Tolvhed, doktor i historia vid Stockholms universitet, som har forskat om kvinnor, idrott och jämställdhet under 1900-talet.

- Muskler, svett, prestation och konkurrens har ­varit starkt manligt markerat, säger hon.

Förslaget: kjol

Även de svenska fotbollsdamerna, som i går spelade sin första match i EM på hemmaplan, kan vittna om fördomar.

Förslag på allt från krympta planer till tajtare kläder kommer med jämna mellanrum från personer som säger sig vilja hjälpa till att göra sporten ”intressant”.

- Sepp Blatter (Fifas president) tyckte att vi skulle spela i kjol och tajt topp och bjällror och fan vad det var. Jag fattar inte vad deras bakomliggande tanke är. Hur skulle det hjälpa sporten? Det är vi som tar sporten framåt, har innermittfältaren Nilla Fischer sagt till Aftonbladet.

Helena Tolvhed menar att det är krocken mellan idrotten och den kvinnliga normen som ligger bakom objektifieringen.

- I mediebevakningen från OS under 1900-talet uppmärksammas gärna kvinn­liga olympier utifrån utseende, på poserande, leende bilder i civila kläder. Det poängeras att de - trots idrottandet - faktiskt är ”riktiga”, attraktiva kvinnor. De som inte har uppfyllt den attraktiva normen har förlöjligats i stereo­typer som ”amazonen” och ”den ryska kulstöterskan”, säger hon.

”Otroligt stereotypt”

Samtidigt har idrotten också varit en fristad, en plats där ett icke-feminint utseende och även homosexualitet accepterats.

- Men jag är orolig över att den ökade kommersialiseringen med reklam­kontrakt gör det negativt att ­inte kunna förkropps­liga kvinnligheten. Jag la märke till det otroligt könsstereotypa reklammaterial som skickades ut när MFF:s damsektion bytte namn till LdB Malmö. De stod och lattjade i askungeklänningar med smink.

”Det gör inget”

Wimbledonvinnaren Marion Bartoli bemötte för övrigt BBC-journalistens plumpa kommentar såhär, enligt the Guardian:

- Det gör faktiskt inget. Det stämmer att jag inte är blond. Det är fakta. Har jag drömt om ett modell­kontrakt? Nej, jag är ledsen. Men har jag drömt om att ­vinna Wimbledon? Absolut ja.

Mer sexism

I juni presenterade tyska fotbollsklubben Augsburg sina nya matchställ. Tröjorna var kroppsmålade på nakna modeller.

Den manliga Wimbledonvinnaren Andy Murray kallades den ”första britten att vinna sedan 1936” i diverse tidningar. Rubriksättarna hade ”glömt” brittiskan Virginia Wade, som vann 1977.

Boxningsdamerna ålades med ett kjoltvång inför OS i London 2012. Efter en kritikstorm från boxare världen över ändrade sig internationella boxningsförbundet och gjorde kjolen valfri.

Under OS 2004 tvingades volleybolldamerna spela i bikini med trosor där sidsömmen inte fick vara längre än sju centimeter. Politikern Margareta Winberg kritiserade regeln och sa till Aftonbladet: ”Det är ingen sport, det är sexistisk underhållning”.

Kvinnor och idrott

Kvinnor tävlade i simning i OS 1912 (andra tidiga ”kvinnoidrotter” var tennis, konståkning och krocket) men det var först på 1970-talet som flickor och kvinnor började idrotta på bred front. Då öppnades idrotter upp för tjejer steg för steg och man satsade på att bygga omklädningsrum. Riksidrottsför­bundet har som mål att an­delen kvinnor respektive män i beslutande organ och på tränarnivå ska vara minst 40 procent till stämman 2017.