Martin: Helvetet brakade loss när Lena blev gravid

Monica Karlstein

helskärm

Mitt i natten vaknade Martin av att hans sambo tog stryptag om hans hals och slog ­honom i ansiktet. Han blev rädd – men inte särskilt för­vånad. Det hade hänt många gånger förut.

– Hon sa att jag var värdelös, att jag borde ta livet av mig, säger Martin, 35, som ­under flera år utsattes för misshandel av sin sambo.

När de träffades kunde ­Martin inte för sitt liv ana vad som väntade. De var nykära och livet tillsammans var underbart. Men när nyförälskelsen svalnade blev Martins sambo ­Lena snabbt väldigt svartsjuk. Hon läste hans mejl, kontaktade hans tidigare flickvänner och försökte få honom att sluta träffa familj och vänner.

– Jag anpassade mig och gav avkall på mitt liv för att hon inte skulle bli aggressiv. Jag svek mig själv – det var som om hon härskade över mig, berättar Martin.

Skyllde på fyllan

När de psykiska kränkningarna inte räckte till kom slagen, sparkarna och stryptagen. Han minns första käftsmällen. Inför sig själv skyllde han på att ”hon var ju berusad”.

– Jag trodde att det skulle bli bra när Lena blev gravid och att vi skulle bli en familj, men det var då helvetet brakade loss, säger han och tillägger:

– Jag funderade många gånger på att bryta upp men jag hade ju min dotter att tänka på. Skulle jag ens få träffa henne om jag stack?

När det var som värst drog sig Martin för att åka hem från jobbet. I hemmet haglade förolämpningarna och slagen så fort han klev innanför tröskeln.

Martin gick vid ett tillfälle till polisen som avrådde honom från att göra en anmälan.

De sa att det inte var någon idé. Han gick därifrån – utan hjälp. Vid ett annat tillfälle sökte han stöd hos socialtjänsten, men blev inte trodd.

– Jag ville så gärna att det skulle bli bättre och vädjade om hjälp för att rädda familjen. Inte bara hjälp för mig utan för oss som familj för att vi skulle få det bra igen, säger Martin.

Blev anklagad

Efter att Lena och Martin gått skilda vägar kontaktade Martin socialtjänsten på nytt.

– Det allra värsta med allt det här är att vår dotter har sett och hört allt. Jag ­berättade vad vi ­hade varit med om. Men de trodde mig inte då heller, i stället anklagade de mig för att vara den som misshandlat, ­säger han och fortsätter:

– De uppmanade mig att söka hjälp hos en mansmottagning för män som slår.

Socialtjänsten bad också Martin att frångå tingsrättens beslut kring umgänget med dottern.

– De sa att jag skulle göra som barnets mamma ville. Men ­Lena ställde in umgänget gång på gång och hotade med att jag inte skulle få träffa dottern om jag inte gjorde som hon sa.

”Stå upp för er själva”

I dag kämpar Martin fortfarande för rätten om sin dotter.

– Jag har fått absolut ingen hjälp från något håll i det här. En mansjour har lyssnat och stöttat, men varken polis, familjerätten eller socialtjänsten har trott mig. De har hela tiden tagit min sambos sida och gett henne all tänkbar hjälp, säger Martin och tillägger:

– Jag vill skicka en hälsning till alla pappor som är i liknande situation. Stå upp för er själva, kämpa för era barn och ge aldrig upp hoppet.

Fotnot: Martin och Lena är fingerade namn.