Snart står man där med lättskött frisyr

Vecka 15: 12,5 cm, 80 gram

Vad har jag gjort? Jag kommer att bli ensamstående förortsmamma!

Förra veckans läsning av ”Vänta Barn” gjorde mig inte gott alls. Jag hade helt glömt bort att jag är kärnfamiljsfobiker. Egentligen har jag ingenting emot att en man och en kvinna får barn och lever glada ihop i alla sina dagar. Men det är något otäckt över kärnfamiljskonceptet. Plötsligt står man där och har köpt mikrovågsugn och skaffar sig praktiska saker. En lättskött frisyr och en vindtygsjacka. Och umgås med andra barnfamiljer för att barnen leker ihop så fint med Per och Maries barn, även om man inte är överdrivet förtjust i Per och Marie. Och vi är på landet hela sommaren, trots att jag hatar landet, men det är ju bra för barnen att vara ute och plåga grodor och ställa ut mjölk till igelkottar och gud vet vad. Vi köper en för dyr bostadsrätt och börjar bråka om pengar på kvällarna när barnet sover. Vi sitter vid köksbordet med en varsin miniräknare från banken (en trogen-kundpresent) och viskar ilsket till varandra.

Olle börjar jobba över mer och mer för att täcka utgifterna och kommer hem till kall middag och anklagande blickar. Jag upptäcker att vi som skulle dela på föräldraskapet har misslyckats totalt. Olle vet inte ens var dagiset ligger och vilken storlek på kläderna Magic har. Sen blir han kär i sin läkarsekreterare och flyttar ihop med henne. Hon är sportig och älskar både barn och landet. En gång var hon en av finalisterna till Sveriges Lucia. Eftersom Olle har satsat på karriären och jag på barnet köper han en flådig 4:a i innerstan, medan jag får gråta till mig en tvåa i Bredäng via bostadsförmedlingen. Jag måste pendla över halva stan för att ta mig mellan hem och jobb och lämnar först men hämtar sist på dagis, så dagispersonalen hatar mig. På kvällen är jag dödstrött och orkar inte vara en glad och rolig mamma. Jag lägger Magic så tidigt som möjligt börjar följa dåliga tv-serier på trean och femman.

Eftersom Magics pappa har mycket mer pengar att muta barnet med och en glad fru och Magic får ett eget rum i innerstadsfyran, så vill mitt barn inte bo hos mig längre. Då blir jag ensam och börjar äta chokladglass direkt ur paketet och raggar desperat på krogen på helgerna och är urpatetisk och hatar mig själv.

Ungefär så

. Eller så går det bra för oss.

Terri Eriksson