”Se upp för fröknar som ser arga ut”
Publicerad 2013-08-21
De flesta sexåringar ser fram emot skolstarten
Nu börjar höstterminen och många sexåringar tar sina första steg in i skolans värld.
Nervösa steg - för många föräldrar.
- Barnen brukar inte oroa sig så mycket, säger barnpsykologen Jenny Klefbom.
Att gå från förskolan till skolan kan vara ett stort steg. På rasterna delar man inte längre gård med barn som precis lärt sig gå utan med barn som är flera år äldre. Nu är det dags för gympapåse, skolväska och att bära egen bricka i matsalen. Förskoleklassen är en språngbräda till den riktiga skolan och många barn ser fram emot sin första termin.
Vill känna sig stora
- De brukar inte oroa sig så mycket. De flesta vill känna sig stora och har kanske längtat efter att få börja på skolan där äldre syskon går, säger barnpsykologen Jenny Klefbom.
Det finns inget tvång att barnen ska lära sig att exempelvis läsa och räkna i förskoleklass. Många förskollärare ser det i stället som sin främsta uppgift att skapa goda relationer i gruppen.
- Det tar lång tid att forma en ny grupp och då spelar det ingen roll hur många man känner innan man börjar i klassen.
Om sexåringen i början är lite ensam behöver det inte betyda att det alltid kommer vara så. Jenny Klefbom tycker att man kan ge det upp till ett år innan man behöver bli orolig.
Skaffa egna kompisar
- En del barn kan uppleva det som att det är svårt att komma in i gruppen och vill att det ska lösa sig på en gång, men det brukar inte fungera så. För många är det här första gången de på egen hand måste skaffa kompisar och fundera på hur man ska göra för att få vara med i exempelvis grupplekar, säger hon.
Och det gäller att ha is i magen om inte alla klasskamrater verkar vara mönsterelever.
- Alla grupper är stökiga i början. Barnen ska hitta sina roller och testar olika saker. Om de spelar pajas och inte lyssnar på fröken behöver det inte betyda att det alltid kommer vara så. Som vuxen gör man barnen en otjänst om man drar på ett stort alarm på grund av det.
Om ditt barn är blygt är det viktigt att inte tvinga in honom eller henne i obekväma situationer.
- Det värsta man kan göra med ett blygt barn är att ifrågasätta deras sätt att vara. Blyga barn har ofta goda vänskapsrelationer men föredrar kanske att umgås med en i taget.
- Det är viktigt att respektera sitt barns sätt att vara, säger Jenny.
Så var det att börja i ”nollan”
1. Hur var det när du började i förskoleklass förra året?
2. Vad har du för tips till dem som börjar nu?
Agnes Carlsson, 7,5 år, Täby:
1. Det var kul! Vi fick leka massor och så fick vi läxor ibland. Jag tycker mest om matte.
2. Akta dig för fröknar som är dumma och ser arga ut.
Nellie Davidsson, 7,5 år, Älvsjö:
1. Pirrigt! Jag kände inte så många så det var spännande. Vi fick börja med att lära känna varandra.
2. Visa respekt och var snäll mot dina kompisar.
August Gellin, 7,5 år, Sollentuna:
1. Jag kände ingen i min nya klass så det var lite läskigt. Men det gick bra och nu har jag fått massor nya kompisar.
2. Sätt dig bredvid de andra och prata med dem. Det är viktigt att vara snäll.