"Kamplustan var slut – det var helt kört"
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-05-21
Kerstin Gemborg hamnade i skuldfällan
Kerstin Gemborg hamnade i skuldfällan.
Det började med ett sms-lån för att betala några räkningar – och fortsatte med fler och fler lån.
– Det handlar bara om desperation, säger hon.
Sms-lånet var den sista utvägen. Kerstin Gemborg, 55, visste att det inte var någon bra lösning, men hon såg inget alternativ.
Gav andrum
Med lånet fick hon en respit och kunde andas för en stund.
– Jag tänkte att jag får försöka lösa det senare, säger Kerstin Gemborg.
Med ”det” menar hon de ekonomiska bekymmerna.
Kerstin tog ett sms-lån efter att ha varit inlagd på sjukhus för hjärtsäcksinflammation. När hon kom hem möttes hon av en hög räkningar för sjukhusvistelsen och ambulanstransporten ovanpå alla andra krav på pengar för hyra, el, tv och telefon. Samtidigt var hon inte helt återställd. Ändå försökte hon in i det längsta att beta av räkningarna. Det blev till en kamp som hon till slut förlorade.
– Man får ångest när man inte kan betala det man ska. Jag försökte rädda ekonomin, men man kan inte överleva på noll och intet.
Inne i karusellen
Efter det första lånet var hon inne i karusellen. För att klara av återbetalningen tog hon ett nytt lån. Och ytterligare ett. Så rullade det på.
En privatekonom kallar sms-lånen för ”vägen till helvetet”. Helvetet i betydelsen kronofogden. Och det var där Kerstin hamnade.
– Till slut var det kört. Kamplustan var totalslut.
Än i dag, två år efter sjukhusvistelsen, dras hon med stora skulder. Hon ser dystert på framtiden och tror inte att hon någonsin kommer att bli skuldfri. Varje månad mäts 215 kronor ut av sjukpensionen, men det kan lika gärna kvitta, säger hon uppgivet.
Brasklapp till politikerna
Samtidigt som hon förbannar sms-lånen skickar hon en brasklapp till politikerna.
– Folk har inte blivit knäppa i huvudet. Jag vet att det finns många i min situation som bönar och ber för att slippa ta sms-lån för att överleva. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort annars.